Fallbeskrivning

Hybridundervisning

– från teknik till pedagogisk praktik

Jag utvecklade och ledde forskningsbaserad kompetensutveckling i hybridundervisning för lärare inom kommunal vuxenutbildning i Norra Bohuslän och Vux Värmland. Arbetet utgick från befintliga hybridklassrum och handlade om att få teknik, kursdesign och organisatorisk förankring att fungera som en helhet.

2023–2024 · Extern utbildare och utbildningsutvecklare · Uppdragsutbildningar för kommunal vuxenutbildning · Norra Bohuslän och Vux Värmland

BEHOVET

År 2023 kontaktades jag av projektledaren för Hybridundervisning – Flexibla lärmiljöer genom samverkan i Norra Bohuslän. Fem kommuner hade investerat i teknik och hybridklassrum för att kunna samordna undervisning, skapa mer flexibla utbildningsformer och bygga ekonomiskt hållbara utbildningsgrupper.

Trots tekniska investeringar och genomförda teknikutbildningar saknades en tydlig pedagogisk brygga mellan teknik, undervisning och lärande. Hybridmiljöerna användes därför inte fullt ut. Det behövdes stöd för att omsätta teknikens möjligheter i en undervisningspraktik som fungerade i vardagen.

Det handlade alltså inte om ännu en fristående teknikutbildning. Verksamheterna behövde en kompetensutveckling där lärarna kunde utgå från sina egna kurser, utveckla lärmiljöer stegvis och förankra förändringen i den egna organisationen.

Hybridundervisning fungerar inte bara för att teknik finns tillgänglig. Den behöver byggas in i undervisningens struktur, kommunikation och vardagliga arbetssätt.

MIN ROLL

Uppdraget var att hjälpa lärarna att utveckla fungerande hybridundervisning utifrån den egna verksamhetens målgrupper, ämnen och organisatoriska förutsättningar. Jag utformade och ledde en kompetensutvecklingsinsats med fokus på hybridundervisning, digital kursplattformsdesign och pedagogisk verksamhetsutveckling. Min uppgift var att hjälpa lärarna att gå från teknik som en möjlighet till teknik som ett genomtänkt stöd för undervisning och lärande.

Med utgångspunkt i mitt examensarbete vidareutvecklade jag modellen TPACK Agency till ett praktiskt arbetssätt. Modellen hjälpte deltagarna att analysera sambandet mellan undervisningens innehåll, pedagogiska val, digital teknik och de organisatoriska förutsättningarna i den egna verksamheten.

Jag tog fram handledningsmaterial, modeller, utvecklingsuppgifter och arbetsmaterial samt byggde ett digitalt kursrum i Microsoft Teams. Där samlades resurserna i en gemensam struktur och utvecklades vidare utifrån deltagarnas frågor, erfarenheter och exempel från den egna undervisningen.

Min roll var att göra den tekniska investeringen pedagogiskt användbar och samtidigt skapa en process som kunde leva vidare efter själva utbildningsinsatsen.

GENOMFÖRANDET

I Norra Bohuslän genomfördes fem utbildningstillfällen under en termin. Upplägget kombinerade teori, pedagogisk design, handledning, kollegialt lärande och praktiskt utvecklingsarbete. Som grund användes TPACK Agency, forskning om nät- och hybridbaserat lärande samt metodstöd inom digital didaktik.

Mellan utbildningstillfällena utvecklade deltagarna sina egna kurser och lärmiljöer. Vid nästa träff presenterades resultaten för gruppen och användes som grund för kollegial återkoppling, reflektion och fortsatt utveckling. Kompetensutvecklingen blev därmed inte en serie föreläsningar, utan en utvecklingsprocess där nya arbetssätt prövades i den egna verksamheten.

Som stöd tog jag fram handledningsmaterial och ett digitalt kursrum i Microsoft Teams med modeller, arbetsmaterial, exempel, instruktioner och reflektionsfrågor. Materialet utvecklades vidare utifrån deltagarnas frågor och erfarenheter. Modellen låg senare till grund för ett motsvarande uppdrag inom Vux Värmland under 2024. Under januari och februari 2025 färdigställde jag också kursmaterial och förberedde innehåll som kunde återanvändas.

Genomförandet kopplade ihop teori, prövning, återkoppling och fortsatt utveckling i deltagarnas egen undervisning.

RESULTATET

Arbetet i Norra Bohuslän resulterade i en forskningsbaserad modell för pedagogisk verksamhetsutveckling. Kompetensutvecklingen ledde till att lärarna stegvis utvecklade och prövade nya arbetssätt i sina egna kurser och lärmiljöer. Modellen rekommenderades vidare av projektledaren, vidareutvecklades och användes senare i ett motsvarande uppdrag inom Vux Värmland.

Arbetet gav också en fördjupad förståelse för vad som krävs för att hybridundervisning ska bli hållbar. Teknik, utbildningsmaterial och enskilda utbildningstillfällen räcker inte i sig. Förändringen behöver förankras lokalt genom tydlig dialog mellan ledning, projektledning och de lärare som ska genomföra arbetet.

Erfarenheterna från Bohuslän och Vux Värmland fördes tillbaka in i TPACK Agency och har därefter använts i uppdragsutbildningar och i YH-utbildningen Design av digital didaktik.

Hållbar hybridundervisning kräver både pedagogisk design och organisatoriskt ägarskap.

EXEMPEL

  • Femträffsmodellen: Teori och pedagogisk design kombinerades med praktiskt utvecklingsarbete, handledning och kollegialt lärande.

  • Deltagarnas utvecklingscykel: Uppgift i den egna kursen → presentation → kollegial återkoppling → reflektion → nästa utvecklingssteg.

  • Digitalt kursrum i Teams: Modeller, handledningar, arbetsmaterial och resurser samlades på ett ställe och vidareutvecklades under processen.

  • Följduppdrag i Vux Värmland: Modellen användes i en ny organisation och gav ytterligare lärdomar om implementering, lokal förankring och långsiktig hållbarhet.

  • Teknik → pedagogisk design → prövning i egen kurs → återkoppling → lokal förankring

PRINCIPER FÖR HÅLLBAR HYBRIDUNDERVISNING

  • Börja med undervisningens behov, inte med tekniken.

  • Låt lärare utveckla och pröva lösningar i sina egna kurser och lärmiljöer.

  • Bygg in återkoppling och reflektion i hela utvecklingsprocessen.

  • Gör kursstruktur, kommunikation och lärvägar tydliga för både lärare och studerande.

  • Förankra förändringen hos ledning, projektledning och de personer som ska genomföra den i vardagen.