Verksamhetsutveckling inom utbildning
Från behov till nya arbetssätt
“Utveckling stannar sällan på grund av en dålig idé.
Den stannar när ansvar är otydligt, informationen inte når fram eller tekniken inte stödjer vardagens arbete.”
Jag arbetar med verksamhetsutveckling i utbildningsorganisationer och förenar pedagogik, organisation och digitalisering. Det kan handla om utbildningar, processer, digitala arbetssätt eller nya verksamhetsmodeller. De olika delarna hänger ihop.
Jag rör mig från behovsanalys och design till implementering, uppföljning och vidareutveckling – med fokus på arbetssätt som fungerar i vardagen och kan hållas levande över tid.
2014–2016
Metodstödjare och processledare i ett Lean-arbete på ABF Vux.
Sedan 2011
Projektledning och samordning mellan funktioner, verksamheter och externa parter.
Nio kommuner
Införande av nya arbetssätt för hybridundervisning i två regioner, 2023–2024.
2022–2023
Huvudskyddsombud — arbetsmiljö, delaktighet och hur beslut landar hos dem som berörs.
Sedan 2026
Ingår i ledningsgruppen för YH-verksamheten, med ansvar för utveckling och kvalitet.
ÅTERKOMMANDE MÖNSTER I OLIKA VERKSAMHETER
När utveckling stannar av ser problemen ofta bekanta ut
De frågor jag blir inkopplad i kan se olika ut på ytan, men bakom dem finns ofta samma typer av organisatoriska mönster. Därför börjar jag sällan med lösningen.
Jag börjar med att förstå
hur arbetet faktiskt går till.
Genom att förstå helheten, involvera de som berörs och arbeta stegvis skapar jag lösningar som fungerar i vardagen - och håller över tid.
”Det som ser ut som ett attitydproblem är oftast ett strukturproblem. Människor gör det som systemet gör möjligt.”
BRIST PÅ UPPFÖLJNING
Utvecklingsinsatser genomförs, men det saknas ibland strukturer för att följa vad som faktiskt blev bättre och vad som fortfarande hindrar arbetet.
OTYDLIGA ÖVERLÄMNINGAR
Ansvar, information eller arbetsuppgifter är otydliga mellan funktioner. Resultatet blir lätt dubbelarbete eller att frågor faller mellan stolarna.
PERSONBEROENDE KUNSKAP
Viktig kunskap finns i organisationen men sitter hos enskilda personer. När den inte dokumenteras och delas blir verksamheten sårbar.
BRISTANDE FÖRANKRING
Ett nytt arbetssätt kan vara beslutat utan att vara praktiskt förankrat. Då uppstår lokala lösningar och olika sätt att göra samma sak.
VÄGEN FRAMÅT
Utgångspunkter och arbetssätt
Fyra principer som styr mitt utvecklingsarbete
1.
BÖRJA I BEHOVET, INTE I LÖSNINGEN
Jag börjar med att förstå vad som behöver fungera bättre och varför. Ett verktyg, en metod eller en utbildningsinsats löser sällan problemet om orsaken inte är förstådd först.
2.
LÅT STRUKTURERNA BÄRA KUNSKAPEN
Kunskap som bara finns i en persons huvud gör organisationen sårbar. Därför arbetar jag med gemensamma rutiner, handledningar, metodmaterial och digitala strukturer.
3.
DESIGNA FÖR HINDREN
Ett nytt arbetssätt måste vara enklare än det det ersätter. Det som är krångligt eller tidskrävande väljs bort i en pressad vardag, och då uppstår egna genvägar.
4.
SE IMPLEMENTERINGEN SOM EN PROCESS
Förändring är inte klar när ett beslut är fattat eller en utbildning genomförd. Arbetssättet behöver prövas, följas upp, justeras och förankras tillsammans med dem som ska använda det.
MIN ARBETSPROCESS
Från nuläge till fungerande arbetssätt
Mitt utvecklingsarbete är strukturerat men iterativt.
Lösningen behöver inte vara färdig från början. Den behöver vara tillräckligt tydlig för att kunna prövas – och tillräckligt flexibel för att kunna förändras när verkligheten visar något annat än det vi trodde.
FÖRSTÅR OCH ANALYSERAR
Nuläge, behov, målgrupper, processer, ansvar och informationsflöden,
för att skilja det synliga problemet från bakomliggande orsaker.
DESIGNAR LÖSNINGAR
Strukturer, processer, utbildningar eller arbetssätt utifrån verksamhetens faktiska förutsättningar, med användarperspektivet inbyggt redan i designen.
IMPLEMENTERAR
Tydliga roller, arbetsgångar, kommunikation, kompetensutveckling, handledning och användbara stödmaterial.
FÖLJER UPP
Hur arbetssättet fungerar när det används. Resultat, återkoppling och hinder blir underlag för nästa steg.
VIDAREUTVECKLAR
Justerar, förenklar och förankrar. En lösning är inte färdig bara för att den har införts.
KUNSKAPSGRUND
TPACK Agency - en metod för pedagogisk verksamhetsutveckling
TPACK Agency är en modell för verksamhetsnära kompetensutveckling där verksamhetens mål kopplas direkt till lärarnas utveckling och konkreta förändringar i undervisningen. Jag tog ursprungligen fram modellen inom ramen för min magisteruppsats i tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Därefter har jag vidareutvecklat och förenklat den för att fungera som en operativ modell i utbildningsverksamheter.
TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och beskriver samspelet mellan ämneskunskap, pedagogik och teknik. Utgångspunkten är att tekniken inte är ett mål i sig, utan ska användas tillsammans med pedagogiska och ämnesmässiga kunskaper för att förbättra undervisning och lärande.
Agency syftar på lärarens agens – att läraren själv är aktiv i sin utveckling. Deltagarna undersöker sina kunskaper, arbetar praktiskt med det som ska utvecklas, prövar nya arbetssätt och lär tillsammans med kollegor.
Modellen bygger också på formativ pedagogik. Genom självskattning, återkoppling, reflektion och kollegialt lärande synliggörs både nuläge, utveckling och vad nästa steg behöver vara.
Från verksamhetens mål till förändrad praktik
Processen börjar med det verksamheten vill utveckla. Utifrån målet skapas en självskattning av de kunskaper lärarna behöver. Därefter följer en kompetensutvecklingsinsats där ny kunskap kombineras med praktiskt arbete, kollegial återkoppling och konkreta uppgifter i den egna undervisningen.
Samma skattning genomförs igen för att synliggöra hur deltagarna upplever att deras kunskaper har utvecklats. Processen avslutas med att färdiga produkter och arbetssätt redovisas och kan användas vidare i verksamheten.
FYRA ROLLER I MODELLEN
LÄRAREN
Huvudaktör
LEDNINGEN
Sätter mål och skapar förutsättningar
KOLLEGIET
Stödjande miljö
PROCESS-
LEDAREN
Samordnar och för
processen framåt.
Processen i TPACK Agency
BEHOV & MÅL
Ledningen formulerar behov och mål. Processledaren skapar ett skräddarsytt skattningsverktyg.
TPACK-SKATTNING 1
Synliggör lärarens upplevda nuläge, styrkor och utvecklingsbehov, samt strategier för kompetensutveckling.
Gruppsamtal.
ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE
Deltagarna utvecklar kunskaperna genom verkliga arbetsuppgifter. Antalet moduler och träffar anpassas efter uppdraget.
Kunskapstillskott
Workshopsarbete
Kollegial feedback
TPACK-SKATTNING 2
Synliggör lärarens upplevda utveckling.
Gruppsamtal.
SPRIDNING
Nya arbetssätt sprids i organisationen.
FALLBESKRIVNINGAR
Erfarenheter som har format mitt sätt att arbeta
Mitt sätt att arbeta med verksamhetsutveckling har formats av olika uppdrag. Varje uppdrag har gett mig ett nytt perspektiv på samma grundfråga: vad krävs för att en förändring faktiskt ska fungera i en organisation?
FALLBESKRIVNING 1
Yrkeshögskola & utbildningsutveckling
Talenti, tidigare ABF Vux, 2018–pågående
ATT HÅLLA IHOP EN HEL KEDJA
Jag arbetar med hela kedjan i korta YH-utbildningar inom pedagogik och utbildning:
omvärldsbevakning och utveckling av utbildningskoncept
ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan
antagning, genomförande och studerandeprocesser
Canvas-struktur och systematiskt kvalitetsarbete
marknadsföring
Jag ingår i ledningsgruppen för YH-verksamheten och, i rollen som utbildningsledare, i utbildningarnas egna ledningsgrupper.
26 BEVILJADE KURSSTARTER
Som mest har fem korta utbildningar gått parallellt. Sammanlagt rör det sig om 26 beviljade kursstarter, varav 22 är genomförda sedan 2020, med flera hundra yrkesverksamma deltagare.
FRÅN IDÉ TILL FUNGERANDE VERKSAMHET
Det gör att jag kan följa vad som händer när en idé går från planering till faktisk verksamhet, och se hur pedagogik, administration, digitala arbetssätt, kvalitet och organisatoriska strukturer påverkar varandra. Marknadsföringen driver jag som en resultatstyrd process: jag följer söktrycket och anpassar insatserna tills platserna är fyllda.
INSIKTER FRÅN PÅGÅENDE ARBETE
Verksamhetsutveckling fungerar bäst när analys, design, implementering och uppföljning betraktas som delar av samma process.
Utbildningsutveckling
Myndighetsansökningar
Systematiskt kvalitetsarbete
Digitala strukturer
Ledningsgruppsarbete
Läs om hur jag arbetar med yrkeshögskolan
FALLBESKRIVNING 2
Hybridundervisning
Undervisande konsult, Norra Bohuslän 2023 och Vux Värmland 2024
PEDAGOGISKT STÖD FÖR NY TEKNIK
Fem kommuner i norra Bohuslän som samverkar kring komvux anlitade mig för att stödja lärarna i att utforma hybridundervisning pedagogiskt. De hade fått en teknisk introduktion, men inget stöd i hur själva undervisningen skulle läggas upp.
DELTAGARNA BYGGDE SINA EGNA KURSER
Jag utformade och genomförde forskningsbaserad kompetensutveckling i fem träffar, där föreläsningar, pedagogiska modeller, praktiska utvecklingsuppgifter, handledning och kollegial återkoppling kombinerades. Mellan träffarna byggde deltagarna om sina egna kurser, med formativ återkoppling i varje steg. Jag byggde också upp materialbanker i Microsoft Teams för det fortsatta arbetet.
BESTÄLLAREN TOG DEL AV ARBETET
I Bohuslän deltog projektledaren själv i utvecklingsarbetet, byggde en egen hybridkurs och planerade upplägget tillsammans med mig, så att det blev anpassat efter kommunernas förutsättningar.
SAMMA MODELL, ANDRA FÖRUTSÄTTNINGAR
Året därpå genomförde jag ett liknande upplägg för fyra kommuner inom Vux Värmland. Där var organisationen uppbyggd på ett annat sätt: inbjudan gick via rektorerna, och deltagarna hade olika utgångslägen när det gällde digital vana. Upplägget byggde på förutsättningar som inte fanns hos alla, och utfallet blev därför ett annat. Erfarenheten visade hur mycket förankringen och deltagarnas startpunkt betyder, och att ett upplägg behöver anpassas efter organisationen, inte bara efter innehållet.
DET JAG TOG MED MIG
En bra metod räcker inte. Hållbar förändring kräver organisatoriska förutsättningar, förankring hela vägen ut till deltagarna, och att den som beställer utvecklingsarbetet också är en del av det.
Förändringsledning
Kompetensutveckling
Digitalisering
Uppföljning
Läs om mitt arbete med hybridundervisning
FALLBESKRIVNING 3
Förändringsledning och processutveckling
Metodstödjare med Lean, ABF Vux, 2014–2016
NÄR PROCESSERNA INTE HÄNGDE IHOP
Jag arbetade med verksamhetsutveckling i en utbildningsorganisation med omkring 150 medarbetare. Fokus låg på processer där ansvar, kommunikationsvägar och överlämningar behövde bli tydligare. Arbetet började med nulägesanalyser och processkartläggningar för att synliggöra hur arbetet faktiskt fungerade – inte bara hur det var tänkt att fungera.
VI KARTLADE ARBETET TILLSAMMANS
Jag ledde workshopserier med chefer, utbildningsledare och arbetslag. Tillsammans kartlade vi processer, identifierade flaskhalsar och undersökte var information tappades eller ansvar blev otydligt. Genom att visualisera flödena blev det lättare att se både problemen och vad som behövde förändras.
NYA ARBETSSÄTT BEHÖVDE BLI EN DEL AV VARDAGEN
Arbetet stannade inte vid analys. Jag utvecklade gemensamma arbetssätt, förbättringstavlor och strukturer för uppföljning och handledde chefer, utbildningsledare och arbetslag i det fortsatta förbättringsarbetet. Jag tog också fram metodhandledningen Lean enligt ABF och byggde en webbplats där materialet kunde användas vidare i organisationen.
TYDLIGARE PROCESSER GJORDE ARBETET SYNLIGT
Arbetet bidrog till större transparens, tydligare ansvar och mer gemensamma arbetssätt. För mig blev det också en viktig erfarenhet av förändringsledning: problem som först uppfattas som individuella kan ofta förstås bättre när man synliggör processen, ansvarsfördelningen och informationsvägarna bakom dem.
DET JAG TOG MED MIG
Ett problem som uppfattas som bristande motivation eller samarbete kan i själva verket orsakas av otydliga processer, oklart ansvar eller informationsvägar som inte fungerar.
Processkartläggning
Lean
Workshopledning
Förbättringsarbete
Läs mer om min roll som metodstödjare
FALLBESKRIVNING 4
Branschintroduktion inom SFI
Projektledare, ABF Vux, 2011–2013
ETT BEHOV AV MER VERKSAMHETSNÄRA SFI
Jag ledde utvecklingen av en metod för att integrera arbetslivsorientering i SFI. Utgångspunkten var att undervisningen behövde komma närmare deltagarnas väg vidare mot arbete och ge lärare bättre stöd för att arbeta med arbetslivsfrågor i undervisningen. Uppdraget handlade därför både om pedagogisk utveckling och om att bygga en modell som fungerade i verksamheten.
ARBETET BYGGDE PÅ ANALYS OCH SAMVERKAN
Jag arbetade i ett kärnteam tillsammans med en lärare och två arbetsmarknadscoacher. Tillsammans genomförde vi behovsanalys, intervjuer och workshops för att förstå verksamhetens behov och vilka delar som behövde finnas i en användbar modell. Den tvärfunktionella samverkan var viktig, eftersom arbetet låg i skärningspunkten mellan undervisning, arbetslivsorientering och deltagarnas fortsatta etablering.
METODEN OMSATTES I KONKRET MATERIAL
Utifrån arbetet tog vi fram metodmaterial och en lärarhandledning som gjorde arbetssättet möjligt att använda i praktiken. Fokus låg inte bara på idéer utan på att skapa något som lärare faktiskt kunde arbeta vidare med i sin egen undervisning. Arbetssättet prövades också i en pilot med cirka 100 studerande i en SFI-verksamhet med omkring 2 000 studerande, vilket gav möjlighet att testa och förankra modellen i en större utbildningskontext.
FRÅN PILOT TILL KOMPETENSUTVECKLING
Jag höll också utbildningsdagar för 30–40 SFI-lärare, vilket gjorde att arbetssättet kunde spridas vidare i organisationen. För mig blev projektet ett tydligt exempel på hur hållbar verksamhetsutveckling behöver röra sig mellan analys, samverkan, konkret metodutveckling och implementering. Det räcker inte att ta fram ett bra material — det behöver också förstås, prövas och bäras av dem som ska använda det.
DET JAG TOG MED MIG
Bra verksamhetsutveckling kräver mer än en god idé. För att ett nytt arbetssätt ska få fäste behöver människor med olika uppdrag förstå både sin egen del och hur arbetet hänger ihop med helheten.
Projektledning
Behovsanalys
Tvärfunktionell samordning
Metodutveckling
Implementering
Läs mer om projektet och min roll som projektledare
FÖRÄNDRINGSLEDNING
Förändring behöver mer än ett beslut
Min nuvarande roll har inget personalansvar, men ett tydligt mandat att samordna genomförande, initiera förbättringar och utveckla arbetssätt och processer. Det är en form av ledarskap jag har arbetat i länge.
Jag har varit lagledare för två lärarlag: sju lärare inom SFI med ansvar för omkring 250 studerande, och tio lärare inom svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå, där jag ledde omställningen till distans- och hybridundervisning. Som fackligt arbetsplatsombud 2013–2016 företrädde jag lärare i frågor om arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt, och som huvudskyddsombud 2022–2023 arbetade jag med systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar, organisatoriska förändringar och uppföljning.
Erfarenheterna har gett mig olika perspektiv på mandat, ansvar, delaktighet och hur beslut faktiskt omsätts i en organisation.
Förändring sällan kan drivas enbart genom formell beslutsrätt. Den behöver förstås, förankras och göras möjlig att genomföra av dem som berörs.
Samordning
Delaktighet
Mandat
Tydligt ansvar
Förankring
Uppföljning
