Verksamhetsutveckling inom utbildning
Från behov till nya arbetssätt
“Utveckling stannar sällan på grund av en dålig idé.
Den stannar när ansvar är otydligt, informationen inte når fram eller tekniken inte stödjer vardagens arbete.”
Jag arbetar med verksamhetsutveckling i utbildningsorganisationer och förenar pedagogik, organisation och digitalisering. Det kan handla om utbildningar, processer, digitala arbetssätt eller nya verksamhetsmodeller. De olika delarna hänger ihop.
Jag rör mig från behovsanalys och design till implementering, uppföljning och vidareutveckling – med fokus på arbetssätt som fungerar i vardagen och kan hållas levande över tid.
2014–2016
Metodstödjare och processledare i ett Lean-arbete på ABF Vux.
Sedan 2011
Projektledning och samordning mellan funktioner, verksamheter och externa parter.
Nio kommuner
Införande av nya arbetssätt för hybridundervisning i två regioner, 2023–2025.
2022–2023
Huvudskyddsombud — arbetsmiljö, delaktighet och hur beslut landar hos dem som berörs.
Sedan 2026
Ingår i ledningsgruppen för YH-verksamheten, med ansvar för utveckling och kvalitet.
ÅTERKOMMANDE MÖNSTER I OLIKA VERKSAMHETER
När utveckling fastnar ser problemen ofta bekanta ut
De frågor jag blir inkopplad i kan se olika ut på ytan, men bakom dem finns ofta samma typer av organisatoriska mönster. Därför börjar jag sällan med lösningen. Jag börjar med att förstå hur arbetet faktiskt går till.
”Det som ser ut som ett attitydproblem är oftast ett strukturproblem. Människor gör det som systemet gör möjligt.”
BRIST PÅ UPPFÖLJNING
Utvecklingsinsatser genomförs, men det saknas ibland strukturer för att följa vad som faktiskt blev bättre och vad som fortfarande hindrar arbetet.
OTYDLIGA ÖVERLÄMNINGAR
Ansvar, information eller arbetsuppgifter är otydliga mellan funktioner. Resultatet blir lätt dubbelarbete eller att frågor faller mellan stolarna.
PERSONBEROENDE KUNSKAP
Viktig kunskap finns i organisationen men sitter hos enskilda personer. När den inte dokumenteras och delas blir verksamheten sårbar.
BRISTANDE FÖRANKRING
Ett nytt arbetssätt kan vara beslutat utan att vara praktiskt förankrat. Då uppstår lokala lösningar och olika sätt att göra samma sak.
”Genom att förstå helheten, involvera de som berörs och arbeta stegvis skapar vi lösningar som fungerar i vardagen - och håller över tid.”
VÄGEN FRAMÅT
Utgångspunkter och arbetssätt
Fyra principer som styr mitt utvecklingsarbete
1. BÖRJA I BEHOVET, INTE I LÖSNINGEN
Jag börjar med att förstå vad som behöver fungera bättre och varför. Ett verktyg, en metod eller en utbildningsinsats löser sällan problemet om orsaken inte är förstådd först.
2. LÅT STRUKTURERNA BÄRA KUNSKAPEN
Kunskap som bara finns i en persons huvud gör organisationen sårbar. Därför arbetar jag med gemensamma rutiner, handledningar, metodmaterial och digitala strukturer
3. DESIGNA FÖR HINDREN
Ett nytt arbetssätt måste vara enklare än det det ersätter. Det som är krångligt eller tidskrävande väljs bort i en pressad vardag, och då uppstår egna genvägar.
4. SE IMPLEMENTERINGEN SOM EN PROCESS
Förändring är inte klar när ett beslut är fattat eller en utbildning genomförd. Arbetssättet behöver prövas, följas upp, justeras och förankras tillsammans med dem som ska använda det.
Från nuläge till fungerande arbetssätt
Mitt utvecklingsarbete är strukturerat men iterativt. Lösningen behöver inte vara färdig från början. Den behöver vara tillräckligt tydlig för att kunna prövas – och tillräckligt flexibel för att kunna förändras när verkligheten visar något annat än det vi trodde.
FÖRSTÅR & ANALYSERAR
Nuläge, behov, målgrupper, processer, ansvar och informationsflöden,
för att skilja det synliga problemet från bakomliggande orsaker.
DESIGNAR LÖSNINGAR
Strukturer, processer, utbildningar eller arbetssätt utifrån verksamhetens faktiska förutsättningar, med användarperspektivet med redan i designen.
IMPLEMENTERAR
Tydliga roller, arbetsgångar, kommunikation, kompetensutveckling, handledning och användbara stödmaterial.
FÖLJER UPP
Hur arbetssättet fungerar när det används. Resultat, återkoppling och hinder blir underlag för nästa steg.
VIDAREUTVECKLAR
Justerar, förenklar och förankrar. En lösning är inte färdig bara för att den har införts.
KUNSKAPSGRUND
TPACK Agency - en metod för pedagogisk verksamhetsutveckling
TPACK Agency är en modell för verksamhetsnära kompetensutveckling där verksamhetens mål kopplas direkt till lärarnas utveckling och konkreta förändringar i undervisningen. Jag tog ursprungligen fram modellen inom ramen för min magisteruppsats i tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Därefter har jag vidareutvecklat och förenklat den för att fungera som en operativ modell i utbildningsverksamheter.
TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och beskriver samspelet mellan ämneskunskap, pedagogik och teknik. Utgångspunkten är att tekniken inte är ett mål i sig, utan ska användas tillsammans med pedagogiska och ämnesmässiga kunskaper för att förbättra undervisning och lärande.
Agency syftar på lärarens agens – att läraren själv är aktiv i sin utveckling. Deltagarna undersöker sina kunskaper, arbetar praktiskt med det som ska utvecklas, prövar nya arbetssätt och lär tillsammans med kollegor.
Modellen bygger också på formativ pedagogik. Genom självskattning, återkoppling, reflektion och kollegialt lärande synliggörs både nuläge, utveckling och vad nästa steg behöver vara.
Från verksamhetens mål till förändrad praktik
Processen börjar med det verksamheten vill utveckla. Utifrån målet skapas en självskattning av de kunskaper lärarna behöver. Därefter följer en kompetensutvecklingsinsats där ny kunskap kombineras med praktiskt arbete, kollegial återkoppling och konkreta uppgifter i den egna undervisningen.
Samma skattning genomförs igen för att synliggöra hur deltagarna upplever att deras kunskaper har utvecklats. Processen avslutas med att färdiga produkter och arbetssätt redovisas och kan användas vidare i verksamheten.
FYRA ROLLER I MODELLEN
LÄRAREN
huvudaktör
LEDNINGEN
Sätter mål och skapar förutsättningar
KOLLEGIET
Stödjande miljö
PROCESSLEDAREN
Samordnar och för
processen framåt.
Processen i TPACK Agency
BEHOV & MÅL
Ledningen formulerar behov och mål. Processledaren skapar ett skräddarsydd skattningsverktyg.
TPACK-SKATTNING 1
Synliggör lärarens upplevda nuläge, styrkor och utvecklingsbehov, samt strategier för kompetensutveckling.
Gruppsamtal.
ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE
Deltagarna utvecklar kunskaperna genom verkliga arbetsuppgifter. Antalet moduler och träfar anpassas efter uppdraget.
Kunskapstillskott
Workshopsarbete
Kollegial feedback
TPACK-SKATTNING 2
Synliggör lärarens upplevda upplevda utveckling.
Gruppsamtal.
SPRIDNING
Nya arbetssätt sprids i organisationen.
ERFARENHET
Erfarenheter som har format mitt sätt att arbeta
Mitt sätt att arbeta med verksamhetsutveckling har vuxit fram stegvis.
Olika uppdrag har gett mig olika perspektiv på samma grundfråga: vad krävs för att en förändring faktiskt ska fungera i en organisation?
Branschintroduktion inom SFI
Projektledare, ABF Vux, 2011–2013
Jag ledde utvecklingen av en metod för att integrera arbetslivsorientering i SFI. Arbetet skedde i ett kärnteam med en lärare och två arbetsmarknadscoacher och omfattade behovsanalys, intervjuer, workshops och utveckling av metodmaterial och lärarhandledning.
Piloten omfattade omkring 100 studerande i en SFI-verksamhet med cirka 2 000 studerande, och jag genomförde utbildningsdagar för 30–40 SFI-lärare. Arbetssättet dokumenterades i lärarhandledningen Branschintroduktion.
DET JAG TOG MED MIG
Bra verksamhetsutveckling kräver att människor med olika uppdrag förstår både sitt eget ansvar och hur deras arbete hänger ihop med andras.
Behovsanalys
Projektledning
Tvärfunktionell samordning
Metodutveckling
Implementering
Läs mer om projektet och min roll som projektledare
Förändringsledning och processutveckling
Metodstödjare med Lean, ABF Vux, 2014–2016
Jag arbetade med processkartläggning, nulägesanalys, kommunikationsflöden, ansvar och överlämningar i en utbildningsorganisation med cirka 150 medarbetare. Jag ledde workshopserier, utvecklade gemensamma arbetssätt, förbättringstavlor och strukturer för uppföljning, och handledde chefer, utbildningsledare och arbetslag.
Metoden dokumenterades i metodhandledningen Lean enligt ABF och på en webbplats för organisationens material. Arbetet bidrog till större transparens, tydligare ansvar och mer gemensamma arbetssätt.
DET JAG TOG MED MIG
Ett problem som uppfattas som bristande motivation eller samarbete kan i själva verket orsakas av otydliga processer, oklart ansvar eller informationsvägar som inte fungerar.
Processkartläggning
Lean
Workshopledning
Förbättringsarbete
Läs mer om min roll som metodstödjare
Hybridundervisning
Norra Bohuslän 2023 och Vux Värmland 2024
Fem kommuner i norra Bohuslän som samverkade kring komvux anlitade mig som undervisande konsult i ett projekt om hybridundervisning. Uppdraget kom via projektledaren, som hade gått min YH-utbildning Design av digital didaktik. Kommunerna hade tidigare fått teknisk introduktion till hybridundervisning, men inget stöd i hur undervisningen skulle utformas pedagogiskt.
Jag utformade och genomförde forskningsbaserad kompetensutveckling med fem träffar, där föreläsningar, pedagogiska modeller, praktiska utvecklingsuppgifter, handledning och kollegial återkoppling kombinerades. Deltagarna byggde om sina egna kurser mellan träffarna, med sin egen utvecklingsprocess i fokus och formativ återkoppling i varje steg. Jag byggde också upp materialbanker i Microsoft Teams för fortsatt arbete.
Arbetet i Bohuslän gav goda resultat. Projektledaren deltog själv i utvecklingsarbetet, byggde en egen hybridkurs och planerade upplägget tillsammans med mig, så att det blev anpassat efter kommunernas förutsättningar.
Samma modell, men olika resultat
Året därpå genomfördes ett liknande upplägg för fyra kommuner inom Vux Värmland. Där gav skillnaderna i organisatoriska förutsättningar ett annat utfall. Inbjudan gick via rektorerna utan att syftet nådde hela vägen fram till deltagarna, och upplägget förutsatte en digital vana som inte fanns hos alla. Samma innehåll, andra förutsättningar, andra resultat.
DET JAG TOG MED MIG
En bra metod räcker inte. Hållbar förändring kräver organisatoriska förutsättningar, förankring hela vägen ut till deltagarna, och att den som beställer utvecklingsarbetet också är en del av det.
Förändringsledning
Kompetensutveckling
Digitalisering
Uppföljning
Läs om mitt arbete med hybridundervisning
Yrkeshögskola & utbildningsutveckling
Talenti, tidigare ABF Vux, 2018–pågående
Att hålla ihop en hel kedja
I dag arbetar jag med hela kedjan i korta YH-utbildningar inom pedagogik och utbildning: från omvärldsbevakning och utveckling av utbildningskoncept till ansökningar hos Myndigheten för yrkeshögskolan, antagning, genomförande, studerandeprocesser, Canvas-struktur, systematiskt kvalitetsarbete och marknadsföring. Jag ingår i ledningsgruppen för YH-verksamheten och, i rollen som utbildningsledare, i utbildningarnas egna ledningsgrupper.
Som mest har fem korta utbildningar gått parallellt. Sammanlagt rör det sig om 26 beviljade kursstarter, varav 22 är genomförda sedan 2020, med flera hundra yrkesverksamma deltagare.
Det gör att jag kan följa vad som händer när en idé går från planering till faktisk verksamhet och se hur pedagogik, administration, digitala arbetssätt, kvalitet och organisatoriska strukturer påverkar varandra. Marknadsföringen driver jag som en resultatstyrd process: jag följer söktrycket och anpassar insatserna tills platserna är fyllda.
DETTA TAR JAG MED MIG IDAG
Verksamhetsutveckling fungerar bäst när analys, design, implementering och uppföljning betraktas som delar av samma process.
Utbildningsutveckling
Myndighetsansökningar
Systematiskt kvalitetsarbete
Digital struktur
Ledningsgruppsarbete
Läs om hur jag arbetar med yrkeshögskolan
FÖRÄNDRINGSLEDNING
Förändring behöver mer än ett beslut
Min nuvarande roll har inget personalansvar, men ett tydligt mandat att samordna genomförande, initiera förbättringar och utveckla arbetssätt och processer. Det är en form av ledarskap jag har arbetat i länge.
Jag har varit lagledare för två lärarlag: sju lärare inom SFI med ansvar för omkring 250 studerande, och tio lärare inom svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå, där jag ledde omställningen till distans- och hybridundervisning. Som fackligt arbetsplatsombud 2013–2016 företrädde jag lärare i frågor om arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt, och som huvudskyddsombud 2022–2023 arbetade jag med systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar, organisatoriska förändringar och uppföljning.
Erfarenheterna har gett mig olika perspektiv på mandat, ansvar, delaktighet och hur beslut faktiskt omsätts i en organisation. Gemensamt är att förändring sällan kan drivas enbart genom formell beslutsrätt. Den behöver förstås, förankras och göras möjlig att genomföra av dem som berörs.
Samordning
Delaktighet
Mandat
Tydligt ansvar
Förankring
Uppföljning
