Från behov till lösning
Behovet och min analys
År 2023 kontaktades jag av projektledaren för Hybridundervisning – Flexibla lärmiljöer genom samverkan i Norra Bohuslän . Fem kommuner hade investerat i hybridklassrum för att kunna samordna undervisning, öka flexibiliteten och skapa hållbara utbildningsgrupper.
Tekniken och teknikutbildningarna fanns redan. Det som saknades var den pedagogiska bryggan mellan teknik, undervisning och lärande.
Problemet var inte i första hand tekniken, utan samspelet mellan innehåll, pedagogik, digital teknik och verksamhetens förutsättningar.
Därför behövde kompetensutvecklingen bli en utvecklingsprocess, inte en serie föreläsningar.
Min roll och mitt ansvar
Jag ansvarade för att designa och genomföra kompetensutvecklingen och för stödet mellan träffarna.
Deltagarna ansvarade för utvecklingen av sina egna kurser. Beställarnas projektledning och ledning ansvarade för den organisatoriska implementeringen.
TPACK Agency – modellen bakom arbetssättet
TPACK Agency är min vidareutveckling av TPACK för pedagogiskt utvecklingsarbete. Modellen kopplar analys av innehåll, pedagogik och teknik till reflektion, kollegialt lärande, handledning och fortsatt utveckling i den egna verksamheten.
Agency-delen handlar om att stärka lärarens egen handlingskraft och strategier för att fortsätta lära när teknik och arbetssätt förändras.
Läs mer om TPACK Agency →Så designade jag lösningen
Fem träffar varvades med arbete i deltagarnas egna kurser. Jag kombinerade kortare kunskapsinput med handledning, praktiskt utvecklingsarbete och kollegialt lärande.
-
1
Kunskapsinput Ett tema, en modell eller ett pedagogiskt perspektiv.
-
2
Eget utvecklingsarbete Deltagarna omsatte innehållet i sina egna kurser.
-
3
Handledning och prövning Lösningar utvecklades och testades i den egna verksamheten.
-
4
Kollegial återkoppling Deltagarna visade vad de gjort och lärde av varandras erfarenheter.
-
5
Reflektion och nästa steg Erfarenheterna användes för fortsatt utveckling.
Min roll var att hålla ihop processen, skapa progression och organisera formerna för handledning och kollegialt lärande.
Forskningsgrund i praktiken
Upplägget byggde på etablerade modeller och forskning inom bland annat TPACK, formativ pedagogik och digitalt lärande.
Mitt bidrag låg i att kombinera och omsätta dessa delar till en sammanhängande utvecklingsprocess för hybridundervisning.
Det här utvecklade jag
- Femträffsmodellen – en återanvändbar struktur för kompetensutvecklingen.
- Utvecklingsuppgifter och handledningsmaterial – stöd för arbetet i deltagarnas egna kurser.
- Ett gemensamt Teams-rum – med modeller, instruktioner och resurser för fortsatt arbete.
- TPACK Agency – som analys- och reflektionsverktyg för att koppla samman pedagogik, innehåll, teknik och fortsatt professionellt lärande.
- TPACK-skattning i början och slutet – som stöd för självreflektion, utvecklingsbehov och nästa steg i lärandet.
Hybridformatet krävde att sådant som annars kan förklaras muntligt blev tydligt i den digitala lärmiljön.
Deltagarna arbetade bland annat med lärvägar, veckostruktur, digitalt kursmaterial, förberedelser, aktiviteter mellan träffarna, återkoppling och kursprogression.
Det kunde exempelvis handla om självrättande övningar som gav direkt återkoppling eller om att tydliggöra vad den studerande skulle göra före, under och efter ett undervisningstillfälle.
De utvecklade också former för interaktion när vissa deltagare var på plats och andra på distans, exempelvis genom digitala grupprum och gemensamma aktiviteter.
Från kompetensutveckling till intern kapacitet
Upplägget var tänkt att leva vidare efter insatsen. Teams-rummet, modellerna och materialet skulle kunna användas även med nya kollegor.
Tanken var hjälp till självhjälp: de som deltagit skulle kunna använda materialet med nya kollegor och successivt bära mer av det kollegiala utvecklingsarbetet själva.
År 2024 användes samma grundupplägg i ett nytt uppdrag för fyra kommuner inom Vux Värmland.
Jag tog med mig strukturen, TPACK Agency och delar av materialet från Norra Bohuslän.
Samma pedagogiska grund mötte där andra organisatoriska förutsättningar – något som blev viktigt för mina senare slutsatser om implementering.
Hybridundervisning – från teknik till pedagogisk praktik
Jag utvecklade och ledde forskningsförankrad kompetensutveckling i hybridundervisning för lärare inom kommunal vuxenutbildning i Norra Bohuslän och Vux Värmland. Arbetet utgick från befintliga hybridklassrum och handlade om att få pedagogik, teknik, kursdesign och organisatoriska förutsättningar att fungera som en helhet.
Det här fallet visar hur jag analyserar pedagogiska utvecklingsbehov, designar verksamhetsnära kompetensutveckling och omsätter modeller och forskning i arbetssätt som lärare kan pröva i sin egen undervisning. Det visar också hur jag arbetar med den organisatoriska sidan av pedagogisk förändring.
Från behov till lösning
Behovet och min analys
År 2023 kontaktades jag av projektledaren för Hybridundervisning – Flexibla lärmiljöer genom samverkan i Norra Bohuslän . Fem kommuner hade investerat i teknik och hybridklassrum för att kunna samordna undervisning, skapa mer flexibla utbildningsformer och bygga ekonomiskt hållbara utbildningsgrupper.
Trots tekniska investeringar och genomförda teknikutbildningar saknades en tydlig pedagogisk brygga mellan teknik, undervisning och lärande. Hybridmiljöerna användes därför inte fullt ut. Det behövdes stöd för att omsätta teknikens möjligheter i en undervisningspraktik som fungerade i vardagen.
Min bedömning var att problemet inte i första hand var tekniken utan kopplingen mellan tekniken och undervisningen. För att hybridundervisning skulle bli användbar behövde lärarna kunna analysera samspelet mellan innehåll, pedagogik, digital teknik och de organisatoriska förutsättningarna runt undervisningen.
Kompetensutvecklingen behövde därför utformas som en utvecklingsprocess, inte som en serie föreläsningar.
Min roll och mitt ansvar
Mitt ansvar var att utforma och genomföra själva kompetensutvecklingen: upplägg, innehåll, pedagogiska modeller, utvecklingsuppgifter, handledningsmaterial och stöd mellan träffarna.
Jag genomförde träffarna, tog fram modeller och arbetsmaterial och byggde ett digitalt kursrum i Microsoft Teams. Där samlades resurserna i en gemensam struktur och utvecklades vidare utifrån deltagarnas frågor, erfarenheter och exempel från den egna undervisningen.
Deltagarna ansvarade för utvecklingsarbetet i sina egna kurser och lärmiljöer. Beställarnas projektledning och ledning ansvarade för projekten och den organisatoriska implementeringen.
TPACK Agency – modellen bakom arbetssättet
TPACK Agency är min vidareutveckling av TPACK som verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete. Den ursprungliga TPACK-modellen hjälper lärare att analysera samspelet mellan innehåll, pedagogik och teknik.
I TPACK Agency kopplar jag analysen till professionell reflektion, strategier för fortsatt lärande, handledning, kollegialt lärande och utvecklingsarbete i den egna verksamheten.
Läs mer om TPACK Agency →Så designade jag lösningen
I Norra Bohuslän genomfördes fem utbildningstillfällen under en termin. Varje träff kombinerade kortare kunskapsinput med arbete i deltagarnas egna kurser. Jag handledde utvecklingsarbetet och organiserade formerna för kollegial återkoppling och gemensam problemlösning.
Mellan träffarna fortsatte deltagarna att utveckla sina kurser och lärmiljöer. Vid nästa tillfälle visade de vad de hade arbetat fram för varandra. Jag skapade utrymme för kollegial återkoppling, inspiration och gemensam problemlösning, så att deltagarnas egna erfarenheter blev en del av kompetensutvecklingen.
Min roll var att hålla ihop processen, skapa struktur och progression och se till att det fanns utrymme för både individuellt utvecklingsarbete och kollegialt lärande.
Forskningsgrund i praktiken
Kompetensutvecklingen byggde på etablerade modeller och forskning inom bland annat TPACK, formativ pedagogik och digitalt och nätbaserat lärande.
Mitt bidrag låg i att välja, kombinera och omsätta dessa delar till en sammanhängande utvecklingsprocess för hybridundervisning.
Det här utvecklade jag
Så förändrade deltagarna sina kurser
Att göra en kurs möjlig att genomföra både på plats och på distans krävde mer än att lägga till videomöten. Sådant som i klassrummet kan förklaras muntligt behövde göras synligt och begripligt i den digitala lärmiljön.
Deltagarna arbetade bland annat med lärvägar och veckostruktur, digitalt kursmaterial, förberedelser inför lektioner, aktiviteter mellan träffarna, återkoppling och sätt att synliggöra var den studerande befann sig i kursen.
De arbetade också med hur interaktion skulle fungera när några deltagare befann sig på plats och andra på distans – exempelvis genom digitala grupprum, gemensamma aktiviteter och upplägg där alla röster kunde komma till tals.
Det här skapade jag för processen
- Strukturen med fem utvecklingsträffar.
- Utvecklingsuppgifter och handledningsmaterial.
- TPACK Agency som analys- och reflektionsverktyg.
- TPACK-skattning i början och slutet av processen.
- Ett gemensamt Teams-rum med modeller, instruktioner och resurser.
- Struktur för handledning, kollegial återkoppling och fortsatt utveckling.
Från kompetensutveckling till intern kapacitet
Upplägget var inte tänkt att stanna vid de lärare som deltog. Teams-rummet, modellerna och handledningsmaterialet skulle också kunna användas vidare tillsammans med nya kollegor.
Tanken var en hjälp-till-självhjälp-princip: deltagarna skulle successivt kunna bära mer av utvecklingsarbetet själva och bidra till fortsatt kollegialt lärande i den egna verksamheten.
År 2024 användes samma grundupplägg i ett nytt uppdrag inom Vux Värmland, som omfattade fyra kommuner. Även där genomfördes fem kompetensutvecklingsträffar med verksamhetsnära utvecklingsarbete mellan träffarna.
Jag tog med mig strukturen, TPACK Agency och delar av materialet från Norra Bohuslän. Att samma pedagogiska grund mötte ett annat organisatoriskt sammanhang blev senare en viktig del av mina slutsatser om implementering.
Resultat och lärdomar
Två sammanhang, olika förutsättningar för implementering
De två uppdragen byggde på samma pedagogiska grund men genomfördes i olika organisatoriska sammanhang. Skillnaderna gav mig konkreta erfarenheter av vad som behöver finnas runt själva kompetensutvecklingen för att förändring ska få fäste.
Nära den faktiska förändringen
Deltagarna var förberedda på vad utvecklingsarbetet skulle innebära och stod nära den faktiska övergången till hybridundervisning.
Projektledaren deltog själv i gruppen, arbetade med egna kurser och hade löpande dialog med mig om behov, strategi och upplägg. Hon hade också säkerställt de praktiska förutsättningarna inför träffarna.
Deltagarna hade rätt utrustning och tillgång till de digitala verktyg som behövdes. Det gjorde att träffarna kunde fokusera på själva utvecklingsarbetet.
Tidigare i förändringsprocessen
Här genomfördes kompetensutvecklingen tidigare i organisationens förändringsarbete. Informationen hade passerat flera organisatoriska led och deltagarna var inte lika väl förberedda på upplägget.
Vid starten saknades också vissa praktiska förutsättningar. Deltagare saknade exempelvis datorer eller de konton som behövdes för vissa moment, samtidigt som tekniken skapade problem.
Rektorernas engagemang varierade. I det fall där en chef aktivt efterfrågade utvecklingsarbetet och hade dialog med läraren fungerade processen som tänkt. Avhoppen blev samtidigt stora och en lärare fullföljde hela upplägget från början till slut.
Det här förändrade mitt eget arbetssätt
Hållbar pedagogisk förändring kräver både pedagogisk design och organisatoriska förutsättningar.
Arbetsprover & principer
Fem moduler med tydlig progression
Arbetsprovet visar hur jag byggde progression genom fem moduler: från nuläge och analys av den egna undervisningen till pedagogisk design, lärmiljö, teknikval och fortsatt utveckling. Varje modul ledde vidare till en konkret utvecklingsuppgift i deltagarnas egen verksamhet.
Nuläge och strategier
TPACK-skattning och egen utgångspunkt.
Pedagogisk design
Planera en hållbar hybridkurs.
Digital lärmiljö
Lärvägar, struktur, interaktion och samarbete.
Teknik i praktiken
Teknikval och lokal manual.
Reflektion och fortsatt utveckling
Ny skattning, lärresa och nästa steg.
TPACK-skattningen – ett reflektionsverktyg, inte ett kunskapstest
Skattningen användes för att hjälpa deltagarna att få syn på sin egen upplevda kompetens och sina utvecklingsbehov. Efter den första skattningen arbetade deltagarna också med vilka strategier de hade för att lära nytt, lösa problem och hålla sig uppdaterade när teknik och arbetssätt förändras.
I slutet gjordes skattningen igen för att synliggöra den egna upplevda förflyttningen, formulera nästa steg och stärka förmågan att fortsätta utvecklas efter utbildningsinsatsen.
Målet var inte ett maximalt resultat i skattningen, utan att sätta igång en längre professionell lärprocess.
Principer som blir tydliga i arbetet
Behovet först
Börja i verksamhetens behov, inte i lösningen.
Pedagogik före teknik
Tekniken får värde först när den byggs in i undervisningens design.
Kunskap i strukturer
Gör modeller, material och arbetssätt möjliga att använda även efter insatsen.
Fortsatt utveckling
Kompetensutveckling ska skapa förutsättningar för nästa steg, inte avsluta processen.
Förändring behöver efterfrågas
Information räcker inte. Någon behöver aktivt efterfråga, följa upp och skapa dragning i förändringen.
I skärningen mellan pedagogisk design och verksamhetsutveckling
TPACK Agency
Modellen bakom arbetssättet.
IKT-utveckling på YH-program
Digital lärmiljö och pedagogisk struktur.
Pedagogik, AI & digitalisering
Designa lärande och digitala arbetssätt.
Verksamhetsutveckling inom utbildning
Utveckla processer, ansvar och strukturer.