Fallbeskrivning

Hybridundervisning

– från teknik till pedagogisk praktik

Jag utvecklade och ledde forskningsbaserad kompetensutveckling i hybridundervisning för lärare inom kommunal vuxenutbildning i Norra Bohuslän och Vux Värmland. Arbetet utgick från befintliga hybridklassrum och handlade om att få pedagogik, teknik, kursdesign och organisatoriska förutsättningar att fungera som en helhet.

Det här fallet visar hur jag analyserar pedagogiska utvecklingsbehov, designar verksamhetsnära kompetensutveckling och omsätter modeller och forskning i arbetssätt som lärare kan pröva i sin egen undervisning. Det visar också hur jag arbetar med den organisatoriska sidan av pedagogisk förändring.

Kompetensutveckling

Distans- och hybridundervisning

Digital didaktik

Learning Design / utbildningsdesign

TPACK Agency

UPPDRAD

Extern utbildare och utbildningsutvecklare

PERIOD

2023–2024

OMFATTNING

2 uppdrag · 9 kommuner ·

5 i Norra Bohuslän och 4 i Vux Värmland

MÅLGRUPP

Lärare inom kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskola.

UPPLÄGG

5 kompetensutvecklingsträffar i vardera uppdraget

01-04

Från behov till lösning

01 BEHOVET

År 2023 kontaktades jag av projektledaren för Hybridundervisning – Flexibla lärmiljöer genom samverkan i Norra Bohuslän . Fem kommuner hade investerat i hybridklassrum för att kunna samordna undervisning, öka flexibiliteten och skapa hållbara utbildningsgrupper.

Tekniken och teknikutbildningarna fanns redan. Det som saknades var den pedagogiska bryggan mellan teknik, undervisning och lärande.

Min analys

Problemet var inte i första hand tekniken, utan samspelet mellan innehåll, pedagogik, digital teknik och verksamhetens förutsättningar.

Därför behövde kompetensutvecklingen bli en utvecklingsprocess, inte en serie föreläsningar.

02 MIN ROLL

Jag ansvarade för att designa och genomföra kompetensutvecklingen och för stödet mellan träffarna.

Deltagarna ansvarade för utvecklingen av sina egna kurser. Beställarnas projektledning och ledning ansvarade för den organisatoriska implementeringen.

Hybridundervisning blir inte pedagogiskt fungerande bara för att tekniken finns. Den behöver byggas in i undervisningens struktur, kommunikation och vardagliga arbetssätt.

Min roll var att skapa en process som gjorde det möjligt för lärarna att utveckla sin undervisning och gav verksamheterna stöd att arbeta vidare efter insatsen.

TPACK Agency

– modellen bakom arbetssättet

TPACK Agency är min vidareutveckling av TPACK för pedagogiskt utvecklingsarbete. Modellen kopplar analys av innehåll, pedagogik och teknik till reflektion, kollegialt lärande, handledning och fortsatt utveckling i den egna verksamheten.

Agency-delen handlar om att stärka lärarens egen handlingskraft och strategier för att fortsätta lära när teknik och arbetssätt förändras.

Läs mer om TPACK Agency →

03 SÅ DESIGNADE JAG LÖSNINGEN

Fem träffar varvades med arbete i deltagarnas egna kurser. Jag kombinerade kortare kunskapsinput med handledning, praktiskt utvecklingsarbete och kollegialt lärande.

Ett återkommande utvecklingsflöde

  1. Kunskapsinput Ett tema, en modell eller ett pedagogiskt perspektiv.

  2. Eget utvecklingsarbete Deltagarna omsatte innehållet i sina egna kurser.

  3. Handledning och prövning Lösningar utvecklades och testades i den egna verksamheten.

  4. Kollegial återkoppling Deltagarna visade vad de gjort och lärde av varandras erfarenheter.

  5. Reflektion och nästa steg Erfarenheterna användes för fortsatt utveckling.

Min roll var att hålla ihop processen, skapa progression och organisera formerna för handledning och kollegialt lärande.

Forskningsgrund i praktiken

Upplägget byggde på etablerade modeller och forskning inom bland annat TPACK, formativ pedagogik och digitalt lärande.

Mitt bidrag låg i att kombinera och omsätta dessa delar till en sammanhängande utvecklingsprocess för hybridundervisning.

04 DET HÄR UTVECKLADE JAG

Struktur och material

  • Femträffsmodellen – en återanvändbar struktur för kompetensutvecklingen.

  • Utvecklingsuppgifter och handledningsmaterial – stöd för arbetet i deltagarnas egna kurser.

  • Ett gemensamt Teams-rum – med modeller, instruktioner och resurser för fortsatt arbete.

Verktyg jag byggde in i processen

  • TPACK Agency – som analys- och reflektionsverktyg för att koppla samman pedagogik, innehåll, teknik och fortsatt professionellt lärande.

  • TPACK-skattning i början och slutet – som stöd för självreflektion, utvecklingsbehov och nästa steg i lärandet.

Så förändrade deltagarna sina kurser

Hybridformatet krävde att sådant som annars kan förklaras muntligt blev tydligt i den digitala lärmiljön.

Deltagarna arbetade bland annat med lärvägar, veckostruktur, digitalt kursmaterial, förberedelser, aktiviteter mellan träffarna, återkoppling och kursprogression.

Det kunde exempelvis handla om självrättande övningar som gav direkt återkoppling eller om att tydliggöra vad den studerande skulle göra före, under och efter ett undervisningstillfälle.

De utvecklade också former för interaktion när vissa deltagare var på plats och andra på distans, exempelvis genom digitala grupprum och gemensamma aktiviteter.

Från kompetensutveckling till intern kapacitet

Upplägget var tänkt att leva vidare efter insatsen. Teams-rummet, modellerna och materialet skulle kunna användas även med nya kollegor.

Tanken var hjälp till självhjälp: de som deltagit skulle kunna använda materialet med nya kollegor och successivt bära mer av det kollegiala utvecklingsarbetet själva.

Upplägget gick vidare till Vux Värmland

År 2024 användes samma grundupplägg i ett nytt uppdrag för fyra kommuner inom Vux Värmland.

Jag tog med mig strukturen, TPACK Agency och delar av materialet från Norra Bohuslän.

Samma pedagogiska grund mötte där andra organisatoriska förutsättningar – något som blev viktigt för mina senare slutsatser om implementering.

05

Implementering - två sammanhang, olika förutsättningar

Samma pedagogiska upplägg mötte två olika organisatoriska sammanhang. Skillnaderna gjorde det tydligt vilka förutsättningar som behöver finnas runt en kompetensutvecklingsinsats för att förändringen ska få fäste.

FÖRUTSÄTTNINGAR 1

Förberett, förankrat och nära lärarnas vardag

Deltagarna var förberedda på vad utvecklingsarbetet skulle innebära och arbetade med kurser som snart skulle användas i hybridformat.

Projektledaren deltog själv i gruppen och jag hade löpande dialog med henne om behov, upplägg och nästa steg. Hon hade också säkerställt de praktiska förutsättningarna inför träffarna.

Det skapade en tydlig koppling mellan kompetensutvecklingen, lärarnas kursutveckling och den förändring som skulle genomföras i verksamheten.

FÖRUTSÄTTNINGAR 2

Svagare förankring gav andra förutsättningar

Här kom kompetensutvecklingen tidigare i förändringsprocessen. Informationen hade gått genom flera organisatoriska led och deltagarna var inte lika väl förberedda på upplägg och förväntningar.

Vid starten saknades också vissa praktiska förutsättningar, exempelvis datorer, konton och fungerande teknik. Rektorernas engagemang varierade och avhoppen blev stora.

Samtidigt såg jag att arbetet kunde fungera även här när det fanns lokal efterfrågan. Den deltagare som fullföljde hela processen hade en chef som följde arbetet och efterfrågade utvecklingen.

Det här förändrade mitt eget arbetssätt

Och sedan göra den mycket mer konkret än dagens text:

Rigga före start

I dag skulle jag alltid tydliggöra vad som behöver finnas på plats före första träffen: information, förväntningar, utrustning, konton, lokaler och teknik.

Förändring behöver efterfrågas

Det räcker inte att information skickas ut. Någon i organisationen behöver förstå förändringen, efterfråga arbetet och följa upp det.

Koppla lärandet till verklig förändring

När deltagarna arbetar med något de faktiskt ska använda blir utvecklingsarbetet konkret. Om förändringen ligger längre fram blir det svårare att skapa samma driv.

Hållbar pedagogisk förändring kräver både en genomtänkt lärprocess och en organisation som är redo att bära förändringen.

06

Arbetsprover & principer

Arbetsprovet visar hur jag byggde en sammanhängande progression genom fem moduler – från analys av den egna undervisningen till pedagogisk design, digital lärmiljö, teknikval och avslutande reflektion.

Varje modul kopplade kunskapsinput till en konkret utvecklingsuppgift i deltagarnas egen verksamhet.

PRINCIPER SOM STYRDE UPPLÄGGET

  1. Börja med undervisningens behov, inte med tekniken.

  2. Låt lärare utveckla och pröva lösningar i sina egna kurser och lärmiljöer.

  3. Bygg in återkoppling och reflektion i hela utvecklingsprocessen.

  4. Gör kursstruktur, kommunikation och lärvägar tydliga för både lärare och studerande.

  5. Förankra förändringen hos ledning, projektledning och de personer som ska genomföra den i vardagen.

  6. Ge deltargarna tillgång till handledningar som de kan återkomma till efter kursslut.

Så syns principerna i arbetsmaterialet

Principerna ovan syns i hur materialet är uppbyggt.

Modulerna förflyttar deltagarna från nuläge och analys till kursdesign, digital lärmiljö, teknikval och reflektion – samtidigt som utvecklingsarbetet sker i den egna undervisningen mellan träffarna.

1. Introduktion &
TPACK-skattning

Nuläge och utgångspunkt.

2. Hållbar hybridundervisning

Design av undervisningsplan.

3. Digital lärmiljö

Struktur, interaktivitet och samarbete.

4. Teknik i praktiken

Teknikval och lokal manual.

5. Reflektion & nästa steg

Ny TPACK-skattning och fortsatt utveckling.

RELATERAD KOMPETENS

I skärningen mellan pedagogisk design och verksamhetsutveckling

Fallet visar både hur jag arbetar med digital didaktik och lärares kompetensutveckling och hur organisatoriska förutsättningar påverkar om nya arbetssätt faktiskt får fäste.

TPACK Agency – modellen bakom arbetssättet

IKT-utveckling på YH-program – digital lärmiljö och pedagogisk struktur

Designa lärande, digitala lärmiljöer och AI-stödda arbetssätt

Utveckla organisationer, processer och arbetssätt