01 Fallbeskrivning

Hybridundervisning

Från teknik till pedagogisk praktik

I Norra Bohuslän fanns hybridklassrum och teknik på plats, men de användes inte fullt ut i undervisningen. Jag utvecklade och genomförde en forskningsbaserad kompetensutveckling där lärarna arbetade med sina egna kurser och lärmiljöer. Samma grundupplägg användes året därpå i ett nytt uppdrag inom Vux Värmland.

Det här fallet visar hur jag omsätter forskning och TPACK Agency i verksamhetsnära kompetensutveckling – och hur jag kopplar pedagogisk utveckling till de organisatoriska förutsättningar som påverkar om nya arbetssätt får fäste.

2023 & 2024

Kompetensutveckling

Distans- & hybridundervisning

Digital didaktik

Learning Design / utbildningsdesign

TPACK Agency

ROLL

Extern utbildare och utbildningsutvecklare

OMFATTNING

5 kommuner i norra Bohuslän 2023 & 4 kommuner i Vux Värmland 2024

MÅLGRUPP

Lärare i kommunal vuxenutbildning och på Yrkeshögskola

ANTAL TRÄFFAR

Fem träffar i varje uppdrag.

02 BEHOVET

Bryggan mellan teknik och pedagogik

År 2023 kontaktades jag av projektledaren för Hybridundervisning – Flexibla lärmiljöer genom samverkan i Norra Bohuslän.

Fem kommuner hade investerat i teknik och hybridklassrum för att kunna samordna undervisning, skapa mer flexibla utbildningsformer och bygga ekonomiskt hållbara utbildningsgrupper.

Hybridmiljöerna användes ändå inte fullt ut i undervisningen. Utmaningen låg i att koppla ihop teknik, pedagogiska val, interaktion och lärande i samma undervisningssituation.

Kompetensutvecklingen behövde därför ligga nära lärarnas egen praktik. Deltagarna skulle kunna pröva arbetssätt i sina egna kurser, få återkoppling och utveckla dem vidare mellan träffarna.

SLUTSATS

Hybridundervisning blir inte pedagogiskt fungerande bara för att tekniken finns. Den behöver byggas in i undervisningens struktur, interaktion, kommunikation och vardagliga arbetssätt.

03 ROLL & ANSVAR

Jag ansvarade för kompetensutvecklingen

Min roll var att utforma och genomföra en kompetensutveckling som hjälpte lärarna att omsätta hybridtekniken i pedagogisk praktik och gav stöd för fortsatt utveckling mellan och efter träffarna.

TILLSAMMANS MED BESTÄLLAREN

Kompetensutvecklingen

Upplägg, innehåll och material för de fem träffarna i vardera uppdraget.

DET JAG GENOMFÖRDE

Träffar, metodstöd och materialbank

Jag höll träffarna, omsatte TPACK Agency i ett praktiskt arbetssätt och byggde en materialbank i Microsoft Teams i båda uppdragen.

TILLSAMMANS LÄRARNA

Förankring och genomförande

Beställarnas projektledning och ledning ansvarade för projekten och den lokala implementeringen. Deltagarna utvecklade sina egna kurser och gav varandra återkoppling.

04 MIN ANALYS & APPROACH

Problemet var inte tillgång till teknik – utan hur pedagogiken förändrades

Min bedömning var att lärarna behövde utveckla sin undervisning, inte bara höra om hur den kunde utvecklas. Kompetensutvecklingen byggdes därför som en utvecklingsprocess, inte som en serie föreläsningar.

Som analysverktyg använde jag TPACK Agency, min vidareutveckling av TPACK för pedagogiskt utvecklingsarbete. Modellen har vuxit fram genom akademiska studier och praktisk tillämpning och omsattes här i ett konkret arbetssätt för lärarnas utvecklingsarbete. Den hjälper till att synliggöra samspelet mellan innehåll, pedagogiska val, digital teknik och verksamhetens förutsättningar.

Som grund användes också forskning om nät- och hybridbaserat lärande och metodstöd inom digital didaktik.

05 PRINCIPER

Principer för hållbar hybridundervisning

Behovet först

Börja med undervisningens behov, inte med tekniken.

Ett prövande förhållningssätt

Låt lärare utveckla och pröva lösningar i sina egna kurser och lärmiljöer.

Återkoppling & reflexion

Bygg in återkoppling och reflektion i hela utvecklingsprocessen.

Tydlighet

Gör kursstruktur, kommunikation och lärvägar tydliga för både lärare och elever.

Förankring

Förankra förändringen hos ledning, projektledning och de personer som ska genomföra den i vardagen.

04 MIN ANALYS & APPROACH

Problemet var inte tillgång till teknik – utan hur pedagogiken förändrades

Min bedömning var att lärarna behövde utveckla sin undervisning, inte bara höra om hur den kunde utvecklas. Kompetensutvecklingen byggdes därför som en utvecklingsprocess, inte som en serie föreläsningar.

Som analysverktyg använde jag TPACK Agency, min vidareutveckling av TPACK för pedagogiskt utvecklingsarbete. Modellen har vuxit fram genom akademiska studier och praktisk tillämpning och omsattes här i ett konkret arbetssätt för lärarnas utvecklingsarbete. Den hjälper till att synliggöra samspelet mellan innehåll, pedagogiska val, digital teknik och verksamhetens förutsättningar.

Som grund användes också forskning om nät- och hybridbaserat lärande och metodstöd inom digital didaktik.

05 METOD OCH DESIGNVAL

Verksamhetsnära kompetensutvecklingen

TPACK Agency som analysverktyg

Valdes därför att hybridundervisning behöver analyseras som ett samspel mellan innehåll, pedagogik, teknik och organisation – inte som en teknisk lösning.

Utvecklingsarbete i egna kurser

Valdes därför att deltagarna behövde pröva nya arbetssätt i sin egen undervisning och ta med erfarenheterna tillbaka till gruppen.

Materialbank i Teams

Valdes därför att stödet skulle finnas samlat och vara tillgängligt mellan träffarna och efter uppdraget.

08 GENOMFÖRANDET

Fem träffar

– med utvecklingsarbete i den egna praktiken

Så arbetade jag

I vardera uppdraget höll jag fem träffar som kombinerade teori, pedagogisk design, handledning och kollegialt lärande. Mellan träffarna arbetade deltagarna i en återkommande utvecklingscykel:

Som analysverktyg använde jag TPACK Agency, min vidareutveckling av TPACK för pedagogiskt utvecklingsarbete. Modellen har vuxit fram genom akademiska studier och praktisk tillämpning och omsattes här i ett konkret arbetssätt för lärarnas utvecklingsarbete. Den hjälper till att synliggöra samspelet mellan innehåll, pedagogiska val, digital teknik och verksamhetens förutsättningar.

Som grund användes också forskning om nät- och hybridbaserat lärande och metodstöd inom digital didaktik.

Fallbeskrivning

Hybridundervisning

– från teknik till pedagogisk praktik

Jag utvecklade och ledde forskningsbaserad kompetensutveckling i hybridundervisning för lärare inom kommunal vuxenutbildning i Norra Bohuslän och Vux Värmland. Arbetet utgick från befintliga hybridklassrum och handlade om att få teknik, kursdesign och organisatorisk förankring att fungera som en helhet.

2023–2024 · Extern utbildare och utbildningsutvecklare · Uppdragsutbildningar för kommunal vuxenutbildning · Norra Bohuslän och Vux Värmland

BEHOVET

År 2023 kontaktades jag av projektledaren för Hybridundervisning – Flexibla lärmiljöer genom samverkan i Norra Bohuslän. Fem kommuner hade investerat i teknik och hybridklassrum för att kunna samordna undervisning, skapa mer flexibla utbildningsformer och bygga ekonomiskt hållbara utbildningsgrupper.

Trots tekniska investeringar och genomförda teknikutbildningar saknades en tydlig pedagogisk brygga mellan teknik, undervisning och lärande. Hybridmiljöerna användes därför inte fullt ut. Det behövdes stöd för att omsätta teknikens möjligheter i en undervisningspraktik som fungerade i vardagen.

Det handlade alltså inte om ännu en fristående teknikutbildning. Verksamheterna behövde en kompetensutveckling där lärarna kunde utgå från sina egna kurser, utveckla lärmiljöer stegvis och förankra förändringen i den egna organisationen.

“Hybridundervisning fungerar inte bara för att teknik finns tillgänglig. Den behöver byggas in i undervisningens struktur, kommunikation och vardagliga arbetssätt.”

MIN ROLL

Uppdraget var att hjälpa lärarna att utveckla fungerande hybridundervisning utifrån den egna verksamhetens målgrupper, ämnen och organisatoriska förutsättningar. Jag utformade och ledde en kompetensutvecklingsinsats med fokus på hybridundervisning, digital kursplattformsdesign och pedagogisk verksamhetsutveckling. Min uppgift var att hjälpa lärarna att gå från teknik som en möjlighet till teknik som ett genomtänkt stöd för undervisning och lärande.

Med utgångspunkt i mitt examensarbete vidareutvecklade jag modellen TPACK Agency till ett praktiskt arbetssätt. Modellen hjälpte deltagarna att analysera sambandet mellan undervisningens innehåll, pedagogiska val, digital teknik och de organisatoriska förutsättningarna i den egna verksamheten.

Jag tog fram handledningsmaterial, modeller, utvecklingsuppgifter och arbetsmaterial samt byggde ett digitalt kursrum i Microsoft Teams. Där samlades resurserna i en gemensam struktur och utvecklades vidare utifrån deltagarnas frågor, erfarenheter och exempel från den egna undervisningen.

Min roll var att göra den tekniska investeringen pedagogiskt användbar och samtidigt skapa en process som kunde leva vidare efter själva utbildningsinsatsen.

GENOMFÖRANDET

I Norra Bohuslän genomfördes fem utbildningstillfällen under en termin. Upplägget kombinerade teori, pedagogisk design, handledning, kollegialt lärande och praktiskt utvecklingsarbete. Som grund användes TPACK Agency, forskning om nät- och hybridbaserat lärande samt metodstöd inom digital didaktik.

Mellan utbildningstillfällena utvecklade deltagarna sina egna kurser och lärmiljöer. Vid nästa träff presenterades resultaten för gruppen och användes som grund för kollegial återkoppling, reflektion och fortsatt utveckling. Kompetensutvecklingen blev därmed inte en serie föreläsningar, utan en utvecklingsprocess där nya arbetssätt prövades i den egna verksamheten.

Som stöd tog jag fram handledningsmaterial och ett digitalt kursrum i Microsoft Teams med modeller, arbetsmaterial, exempel, instruktioner och reflektionsfrågor. Materialet utvecklades vidare utifrån deltagarnas frågor och erfarenheter. Modellen låg senare till grund för ett motsvarande uppdrag inom Vux Värmland under 2024. Under januari och februari 2025 färdigställde jag också kursmaterial och förberedde innehåll som kunde återanvändas.

Genomförandet kopplade ihop teori, prövning, återkoppling och fortsatt utveckling i deltagarnas egen undervisning.

RESULTATET

Arbetet i Norra Bohuslän resulterade i en forskningsbaserad modell för pedagogisk verksamhetsutveckling. Kompetensutvecklingen ledde till att lärarna stegvis utvecklade och prövade nya arbetssätt i sina egna kurser och lärmiljöer. Modellen rekommenderades vidare av projektledaren, vidareutvecklades och användes senare i ett motsvarande uppdrag inom Vux Värmland.

Arbetet gav också en fördjupad förståelse för vad som krävs för att hybridundervisning ska bli hållbar. Teknik, utbildningsmaterial och enskilda utbildningstillfällen räcker inte i sig. Förändringen behöver förankras lokalt genom tydlig dialog mellan ledning, projektledning och de lärare som ska genomföra arbetet.

Erfarenheterna från Bohuslän och Vux Värmland fördes tillbaka in i TPACK Agency och har därefter använts i uppdragsutbildningar och i YH-utbildningen Design av digital didaktik.

Hållbar hybridundervisning kräver både pedagogisk design och organisatoriskt ägarskap.

EXEMPEL

  • Femträffsmodellen: Teori och pedagogisk design kombinerades med praktiskt utvecklingsarbete, handledning och kollegialt lärande.

  • Deltagarnas utvecklingscykel: Uppgift i den egna kursen → presentation → kollegial återkoppling → reflektion → nästa utvecklingssteg.

  • Digitalt kursrum i Teams: Modeller, handledningar, arbetsmaterial och resurser samlades på ett ställe och vidareutvecklades under processen.

  • Följduppdrag i Vux Värmland: Modellen användes i en ny organisation och gav ytterligare lärdomar om implementering, lokal förankring och långsiktig hållbarhet.

  • Teknik → pedagogisk design → prövning i egen kurs → återkoppling → lokal förankring

PRINCIPER FÖR HÅLLBAR HYBRIDUNDERVISNING

  • Börja med undervisningens behov, inte med tekniken.

  • Låt lärare utveckla och pröva lösningar i sina egna kurser och lärmiljöer.

  • Bygg in återkoppling och reflektion i hela utvecklingsprocessen.

  • Gör kursstruktur, kommunikation och lärvägar tydliga för både lärare och studerande.

  • Förankra förändringen hos ledning, projektledning och de personer som ska genomföra den i vardagen.