Fallbeskrivning
IKT-utveckling på YH-program
– sammanhängande distansmiljö
När YH-utbildningen Studiehandledare på modersmål med IKT-inriktning ställde om till distans med nya kursplaner och ny lärplattform, ansvarade jag för den digitala strukturen och IKT-utvecklingen. Jag byggde upp lärmiljön, skapade strukturer för kommunikation och samarbete, stöttade lärare och studerande samt samordnade uppbyggnaden av en digital produktionsstudio.
Detta blev ett exempel på min professionella profil: att utgå från verksamhetens behov, designa funktionella strukturer och därefter välja och forma tekniken som bär dem.
Parallellt med arbetet läste jag även kursen Kompetens, lärande
och IKT i arbetslivet på Umeå universitet och använda utvecklingen
Learning Design
Digitala lärmiljöer
Distansutbildning
Digital didaktik
Multimodalitet
Google Workspace
Lärarstöd
Organisatoriskt lärande
UPPDRAD
IKT-utvecklare / IKT-ansvarig / IKT-pedagog
PERIOD
ca 2018–2020
ORGANISATION
ABF Vux, numera Talenti Sverige AB – yrkeshögskolan
OMFATTNING & UPPLÄGG
Tvåårig distansutbildning på halvfart · sju delkurser · fyra återkommande lärloopar per kurs · verksamheten växte från en till två distansklasser.
MÅLGRUPP
Studerande till studiehandledare på modersmål samt undervisande lärare.
01-04
Från behov till lösning
01 BEHOVET
En utbildning behövde byggas om – inte bara flyttas till nätet
Hösten 2018 hade utbildningen redan genomförts på plats under två år. Nu skulle den också ges på distans. Samtidigt infördes nya kursplaner med ett IKT-spår genom hela utbildningen och verksamheten bytte från Fronter till G Suite for Education, dagens Google Workspace. De studerande fick dessutom egna utbildningskonton. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Utmaningen var därför större än att digitalisera befintligt material.
I ett klassrum kan läraren löpande förklara vad som ska göras, var material finns och vad som kommer härnäst. På distans måste mycket av den orienteringen byggas in i själva lärmiljön. De studerande behövde utan att fråga läraren varje gång kunna förstå var de befann sig, vad de skulle göra, i vilken ordning aktiviteterna kom, var resurserna fanns och hur de kunde kommunicera med lärare och andra studerande. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Målgruppen gjorde dessutom designuppgiften särskilt intressant. De studerande var vuxna med mycket olika erfarenheter av digital teknik. Många arbetade redan som studiehandledare eller elevassistenter och flera studerade på ett andraspråk. Samtidigt var digital kompetens en del av själva yrkeskompetensen: efter utbildningen skulle de själva använda digitala verktyg tillsammans med nyanlända elever i skolan.
Omställningen startade dessutom sent och byggdes till stor del samtidigt som utbildningen genomfördes. Det gjorde behovet av fungerande strukturer, prioriteringar och kontinuerlig problemlösning ännu större.
02 MIN ROLL
I gränslandet mellan pedagogik, teknik & organisation
Mitt ansvar var utbildningens digitala struktur och IKT-utveckling.
Jag byggde kursmiljöerna, strukturerade lärvägar och material, utvecklade ytor för kommunikation och samarbete, stöttade lärare och studerande i den digitala miljön och producerade digitalt undervisningsmaterial. Jag arbetade nära kursansvarig lärare och tillsammans med utbildningsledning och IT-support. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
En konkret del av uppdraget var att etablera en egen inspelningsstudio. Efter beslut och budget från ledningen valde och beställde jag bland annat kamera, mikrofoner, greenscreen och material för bättre ljudmiljö. Rummet iordningställdes tillsammans med IT-support och vaktmästare. Därefter spelade jag in, redigerade och publicerade lärarnas föreläsningar.
Lärmiljön behövde alltså göra två saker samtidigt: stödja de studerandes eget lärande och fungera som en miljö där de utvecklade den digitala kompetens de senare skulle använda i sitt yrke.
Den viktigaste delen av rollen var inte tekniken i sig. Den var att få pedagogik, digital miljö, lärarnas arbetssätt och de studerandes behov att fungera som ett sammanhängande system.
03 SÅ DESIGNADES LÖSNINGEN
Pedagogiken först – tekniken sedan
Min utgångspunkt var att inte börja med frågan vilka digitala verktyg vi hade, utan med frågan:
Hur behöver utbildningen fungera för att studerande och lärare ska kunna arbeta och lära på distans?
Först därefter valde och formade jag tekniken. Det pedagogiska upplägget byggde bland annat på forskning om nätbaserat lärande och Stefan Hrastinskis sociala perspektiv på lärande, där kommunikation, deltagande, samarbete och gemenskap behöver byggas aktivt i distansutbildningen. Uppdraget pågick parallellt med mina universitetsstudier inom IKT, digital didaktik och nätbaserat lärande, vilket gjorde att teori och praktiskt utvecklingsarbete kunde prövas mot varandra. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Lösningen designades i två lager.
För de studerande behövde lärmiljön göra vägen genom utbildningen tydlig: orientera sig, ta del av innehåll, kommunicera och genomföra uppgifter.
För lärarna och organisationen behövdes strukturer för att planera kurser, producera och dela material, undervisa, följa upp och så småningom själva kunna förvalta och vidareutveckla miljön. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin… Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Fem principer styrde designen:
Pedagogiken styr teknikvalet. Verktygen väljs efter lärprocessen, inte tvärtom.
Strukturen får inte bli ett hinder. Den studerande ska kunna lägga sin energi på innehållet, inte på att förstå hur kursen är organiserad.
Kommunikation och gemenskap måste designas in. På distans uppstår de inte automatiskt.
Teknik kan vara både verktyg och innehåll. När digital kompetens ingår i yrkesrollen behöver utbildningen också ge möjlighet att praktisera den.
Lärarna behöver kunna äga strukturen själva. En lärmiljö som bara den ursprungliga utvecklaren kan hantera är inte hållbar. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
04 DET HÄR UTVECKLADE JAG
En sammanhängande lärmiljö – och strukturerna bakom den
Den digitala lösningen bestod inte av ett enskilt system utan av flera verktyg med tydliga funktioner.
Google Sites blev utbildningens nav. Där kunde de studerande se hela den tvååriga utbildningen, kurserna och lärlooparna och följa tydliga lärvägar med rubriker och färgkoder.
Varje kurs organiserades i fyra återkommande lärloopar. Formen var densamma genom utbildningen medan innehållet varierade. I looparna kombinerades bland annat inspelade föreläsningar, litteratur, fall, möten och samtal. Varje loop avslutades med en IKT-hörna där tekniken kopplades till studiehandledarens yrkespraktik. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Google Classroom och Zoom användes för kommunikation och interaktion. Classroom blev den löpande kanalen för frågor, diskussioner och aktiviteter medan Zoom gav möjlighet till möten och handledning ansikte mot ansikte. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Google Drive användes för material och samarbete. Där byggdes gemensamma dokument, materialbanker och arbetsytor samt strukturer för att dela och återanvända material. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Inspelat material skapade flexibilitet. Föreläsningar och instruktioner kunde pausas, repeteras och användas när det passade den studerandes studiesituation. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Lärarna fick stöd inne i sitt faktiska arbete. Jag handledde i digitala verktyg och distansundervisning, utvecklade gemensamma strukturer och byggde stöd som gjorde det möjligt för lärarna att successivt ta över mer av arbetet själva. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
En egen studio skapade intern produktionskapacitet. Verksamheten fick en fungerande miljö för inspelning, redigering och publicering av digitala föreläsningar och andra lärresurser.
05
Implementering
Vad fungerade – och vad arbetet lärde mig
Ett av de viktigaste designproblemen var att de studerande skulle kunna orientera sig självständigt. I kursutvärderingen beskrev många lärvägarna som lätta att hitta i och de var genomgående nöjda med strukturen och IKT-uppgifterna. Efter den första kursen var 37 av 43 studerande kvar, vilket var fler än verksamheten hade räknat med.
Den digitala kommunikationen utvecklades också till något mer än ren informationsöverföring. I klasschatten började de studerande ställa frågor, dela lösningar och stötta varandra. Det inspelade materialet gav samtidigt flexibilitet för deltagare som kombinerade utbildningen med arbete och familj. När verksamheten senare växte till två distansklasser fanns redan lärmiljö, materialbank, studio och erfarenheter från den första implementeringen på plats.
Allt fungerade inte direkt.
Inloggningen i de nya utbildningskontona skapade betydligt mer support än väntat, bland annat eftersom privata och organisatoriska Google-konton blandades ihop. Under de första veckorna blev många möten delvis teknikmöten och både lärare och IKT-ansvarig behövde delta. Efter ungefär tre månader arbetade nästan alla studerande självständigt. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Gruppmöten via Zoom fungerade dessutom olika bra för olika studerande. Några uppskattade det gemensamma lärandet, medan andra fick större utbyte av inspelat material och självständiga studier. För någon var det svårt att komma till tals på ett andraspråk, och flera efterfrågade en möjlighet att ställa frågor enskilt.
Det lärde jag mig
Parallellt analyserade jag omställningen akademiskt inom kursen Kompetens, lärande och IKT i arbetslivet, 7,5 hp på avancerad nivå. Det praktiska utvecklingsarbetet blev därmed också ett case för analys av hur digitalisering påverkar lärande, arbete och organisation. Fallbeskrivning - IKT-utvecklin…
Det ledde till fyra slutsatser som fortfarande är relevanta i mitt arbete:
En ny utbildningsform kräver mer än en ny plattform.
Arbetssätt, ansvar, kommunikation och organisation behöver utvecklas tillsammans med tekniken.
Kunskap behöver delas, inte bara lagras.
Gemensamma mappar och materialbanker skapar inte i sig organisatoriskt lärande. Det behövs också samtal, gemensamma tolkningar och fungerande kommunikationsvägar.
Digital kompetens kan inte ligga hos en enda specialist.
IKT-stöd behöver successivt byggas in i lärarnas eget arbete så att den pedagogiska och digitala kompetensen möts.
Intensivt stöd i början kan skapa självständighet senare.
Den stora stödinsatsen under de första månaderna var en investering i att de studerande och lärarna därefter skulle kunna bära arbetet själva.
I dag skulle jag dessutom lägga ännu större vikt vid en samlad analys av behov, resurser, roller och ansvar innan omställningen startar och bygga lärarnas kompetensutveckling direkt in i implementeringsprocessen.
Flera interaktionformer på distans var en av de viktigaste komponenterna för att de studerande kunde känna delaktighet.
06
Arbetsprover & principer
Här tycker jag inte att vi ska lägga ytterligare mycket text. Här ska besökaren i stället se bevisen.
Från den nuvarande sidan skulle jag behålla tre visuella arbetsprov:
Diagrammet över den studerandes och lärarens lärmiljö från ungefär sida 18–23. Det visar att du designade ett system, inte enstaka digitala aktiviteter.
Fotot och beskrivningen av inspelningsstudion från sida 26–27. Det gör den praktiska genomförandekompetensen konkret.
En visualisering av en lärloop och IKT-hörnan från sida 28–29. Det visar hur pedagogisk struktur, multimodalitet och yrkesrelevans faktiskt omsattes i design.
Avsluta sedan caset med en kort principruta:
Utgå från utbildningens och användarnas behov. Designa lärprocessen och strukturen först. Välj därefter den teknik som bäst kan bära den.
PRINCIPER SOM STYRDE UPPLÄGGET
Börja med undervisningens behov, inte med tekniken.
Låt lärare utveckla och pröva lösningar i sina egna kurser och lärmiljöer.
Bygg in återkoppling och reflektion i hela utvecklingsprocessen.
Gör kursstruktur, kommunikation och lärvägar tydliga för både lärare och studerande.
Förankra förändringen hos ledning, projektledning och de personer som ska genomföra den i vardagen.
Ge deltagarna tillgång till handledningar som de kan återkomma till efter kursslut.
Så syns principerna i arbetsmaterialet
xxx
ARBETSPROV 1
UTBILDNINGSSTRUKTUREN
Samtliga kurser
Lärmiljön som system
Utbildningen byggdes i återkommande nivåer: från överblick över hela utbildningen till kurs, lärloop och veckans konkreta aktiviteter. Den digitala miljön skulle hjälpa den studerande att förstå både var man befann sig och vad nästa steg var.
KURSSTRUKTUREN
Vecka 1-4 i kurs 1
VECKOSTRUKTUREN
Veckans moment
Lärmiljön som system
-
UTBILDNINGSSTRUKTUR
Samtliga kurser på utbildningen.
-
KURSSTRUKTUREN
Vecka 1-4 i kurs 1.
-
VECKOSTRUKTUREN
Veckans moment/lärväg
-
ARBETSYTAN
Google Classroom - här jobbar de studerande med sina uppgifter.
ARBETSYTAN
Google Classroom
Bakom lärmiljön
För att lärmiljön skulle fungera över tid behövde lärarna stöd och verksamheten en egen produktion.
Gemensamma arbetsytor och materialstrukturer i Drive
Strukturer för att dela och återanvända material
Handledning i digitala verktyg och distanspedagogik
IKT-pedagogiska undervisningsinslag
en gemensam materialbank för utbildningen på plats och på distans
en återkommande kursstruktur som kunde användas för
En egen studio för digital utbildningsproduktion.
godkännande och budget från ledningen
draperier och mattor för bättre ljud
videokamera, mikrofoner och greenscreen
rummet iordningställt med hjälp av IT-support och vaktmästare
inspelning, redigering och publicering av lärarnas föreläsningar
Resultatet blev videolektioner som de studerande kunde ta del av i sin egen takt
RELATERAD KOMPETENS
I skärningen mellan pedagogisk design och verksamhetsutveckling
Fallet visar både hur jag arbetar med digital didaktik och lärares kompetensutveckling och hur organisatoriska förutsättningar påverkar om nya arbetssätt faktiskt får fäste.
TPACK Agency – modellen bakom arbetssättet
IKT-utveckling på YH-program – digital lärmiljö och pedagogisk struktur
Designa lärande, digitala lärmiljöer och AI-stödda arbetssätt
Utveckla organisationer, processer och arbetssätt