Fallbeskrivning · Digitala lärmiljöer och distansutbildning

IKT-utveckling på YH-program

En sammanhängande digital lärmiljö för YH-utbildningen Studiehandledare på modersmål med IKT-inriktning.

En YH-utbildning som fanns på plats skulle också ges på distans, med nya kursplaner, en ny lärplattform och ett IKT-spår genom hela utbildningen. Jag byggde den digitala lärmiljön, samordnade uppbyggnaden av en inspelningsstudio och stöttade lärarna i att undervisa på distans.

Utgå från utbildningens och användarnas behov, skapa en tydlig pedagogisk struktur och välj sedan den teknik som stödjer den.

  • RollIKT-utvecklare / IKT-ansvarig
  • Periodca 2018–2020
  • OrganisationABF Vux (numera Talenti), yrkeshögskolan
  • MålgruppUndervisande lärare på utbildningen och de blivande studiehandledarna
  • Learning Design
  • Distansutbildning
  • Google Workspace for Education
  • Lärarstöd
  • Multimodalitet
  • Mediaproduktion

LÄNGD PÅ UTBILDNINGEN

Distansversionen gick två år på halvfart. Den platsbundna var ettårig på heltidsutbildningen.

7 DELKURSER, 4 LÄRLOOPAR

Alla lärloopar byggdes på samma struktur, med ett IKT-moment i varje.

FRÅN EN TILL TVÅ DISTANSKLASSER

Utbildningen växte, och strukturen behövde kunna bära fler grupper.

37 av 43 KVAR

Så många studerande var kvar när den första kursen avslutades. Vi hade räknat med fler avhopp.

UTMANINGEN

Mycket nytt på samma gång

Läget hösten 2018

Fyra förändringar samtidigt

Hösten 2018 hade yrkeshögskolan på ABF Vux (numera Talenti) haft utbildningen på plats i två år. Då förändrades fyra saker på en gång:

  • Distans

    Utbildningen skulle också ges på distans.

  • Nya kursplaner

    Ett IKT-spår infördes genom hela utbildningen.

  • Ny lärplattform

    Fronter byttes mot G Suite for Education, i dag Google Workspace.

  • Egna konton

    Varje studerande fick ett eget konto.

Att flytta en utbildning till distans handlar inte om att lägga upp samma material på nätet. Undervisning på plats och undervisning på distans fungerar på olika sätt, och distansutbildningen behöver organiseras på nytt. I klassrummet kan läraren förklara och justera från dag till dag.

Det här blev utgångspunkten

På distans behöver lärmiljön göra det mesta av det arbetet själv. Den blir utbildningens nav.

Kraven på lärmiljön

Vad lärmiljön behövde klara

De studerande behövde kunna förstå, utan att fråga en lärare varje gång:

  • Var de befann sig i utbildningen

  • Vad de skulle göra och i vilken ordning

  • Var material och instruktioner fanns

  • Hur olika aktiviteter hängde ihop

  • Hur de kunde nå lärare och andra studerande

  • Hur de kunde delta mellan de gemensamma tillfällena

Lärarna behövde i sin tur fungerande strukturer för material, kommunikation och samarbete.

De studerande var vuxna i olika livssituationer. Många arbetade redan som studiehandledare eller elevassistenter, andra hade yrkes- eller universitetsutbildning från sina tidigare hemländer. Deras vana vid digitala verktyg skilde sig mycket åt, och flera studerade på ett andraspråk.

Tekniken var dessutom inte bara ett medel. Efter utbildningen skulle de studerande själva använda digitala verktyg med nyanlända elever ute på skolor.

Målgruppen gjorde uppdraget dubbelt

Lärmiljön behövde fungera för lärandet och samtidigt vara en del av det de skulle lära sig.

Förutsättningarna

Tid och resurser för omställningen var från början för lågt beräknade, planeringen startade sent och de som byggde utbildningen arbetade också i andra verksamheter. Distansutbildningen byggdes till stor del samtidigt som den genomfördes.

02 – Min roll

I gränslandet mellan pedagogik, teknik och organisation

Jag ansvarade för utbildningens digitala struktur och IKT-utveckling.

I rollen ingick att jag

  • byggde kursmiljöerna
  • strukturerade lärvägar och material
  • utvecklade ytor för kommunikation
  • stöttade lärare och studerande i den digitala miljön
  • producerade digitalt undervisningsmaterial.

Samarbete

Jag arbetade nära kursansvarig lärare på distansutbildningen och tillsammans med utbildningsledning och IT-support.

Inspelningsstudion

Arbetet med inspelningsstudion samordnade jag.

  1. Beslut

    Ledningen godkände att studion skulle byggas och avsatte pengar till inköpen.

  2. Inköp

    Jag valde och beställde tekniken – videokamera, mikrofoner och greenscreen – samt draperier och mattor för bättre ljud.

  3. Rummet

    IT-support och vaktmästare hjälpte till att ställa i ordning rummet.

  4. Inspelning

    I studion spelade jag sedan in lärarnas föreläsningar, redigerade dem och publicerade dem för de studerande.

Dyr teknik var ingen självklarhet för mig, och jag lärde mig mycket om den under arbetet.

Det gav utbildningen ett antal videolektioner som de studerande kunde ta del av i sin egen takt.

03 – Min approach

Pedagogiken först, tekniken sedan

Frågan var inte vilka digitala verktyg vi hade, utan hur utbildningen behövde fungera för att studerande och lärare skulle kunna arbeta på distans.

Redan i min analys från 2018 beskrev jag tekniken som en andrahandsfaktor.

  1. Pedagogiken först

    Först behövde vi bestämma hur undervisningen skulle organiseras pedagogiskt.

  2. Tekniken sedan

    Sedan valde och formade jag tekniken efter de behov vi hade identifierat.

Det pedagogiska upplägget byggde på forskning om nätbaserad utbildning, framför allt Stefan Hrastinskis sociala perspektiv på lärande. Kommunikation, deltagande, samarbete och gemenskap behöver uppmuntras aktivt på distans. Lärandet sker när de studerande sätter in kunskapen i meningsfulla sammanhang och gör den till sin egen. För en målgrupp där många redan hade erfarenhet från yrket var det en självklar utgångspunkt.

Uppdraget pågick parallellt med mina universitetsstudier i IKT, digital didaktik och nätbaserat lärande. Det gjorde att jag hela tiden kunde pröva forskning och teori mot praktiken, och praktiken mot teorin.

Utgå från utbildningens och användarnas behov, skapa en tydlig pedagogisk struktur och välj sedan den teknik som stödjer den.

04 – Principer

Fyra principer som styrde arbetet

Principerna formulerades under arbetet. Jag använder dem fortfarande när jag bygger lärmiljöer och utbildningar.

Först behövde vi bestämma hur undervisningen skulle organiseras pedagogiskt. Sedan valde och formade jag tekniken efter de behov vi hade identifierat.

Pedagogiken först

  • Strukturen får aldrig bli ett hinder

    Den som studerar på distans ska lägga sin energi på innehållet, inte på att förstå hur lärmiljön fungerar.

    I praktiken

    Alla lärloopar fick samma uppbyggnad, och varje loop fick en egen färg både på ikonen och inuti loopen. De studerande kunde alltid se var de befann sig.

  • Tekniken är både verktyg och innehåll

    När yrket kräver digital kompetens ska lärmiljön också träna den.

    I praktiken

    Varje lärloop avslutades med en IKT-hörna. De studerande byggde också egna webbplatser där deras examinationer samlades som en personlig portfolio.

  • Lärarna ska kunna äga strukturen själva

    En digital lärmiljö som bara den som byggt den förstår är sårbar.

    I praktiken

    Jag byggde strukturer för hur lärarna kunde organisera, dela och återanvända material, och handledde dem tills de kunde arbeta vidare på egen hand.

  • Kommunikation och gemenskap ska byggas in

    På distans uppstår gemenskap inte av sig själv. Den behöver ha en plats i designen.

    I praktiken

    Classroom blev en daglig kanal där de studerande ställde frågor, delade tips och peppade varandra. Zoom gav möten ansikte mot ansikte.

05 – Metodval

Därför valdes lösningarna

  • Google Workspace for Education

    Därför att

    många av skolorna där de studerande skulle arbeta använde samma miljö. Plattformen var också lätt att forma efter pedagogiska behov och gick att bygga ut med tillägg efter hand.

  • Google Sites som nav

    Därför att

    en webbplats ger överblick över hela den tvååriga utbildningen, med tydliga lärvägar, rubriker och färgkoder. Allt material fanns på ett ställe.

  • Classroom och Zoom för kommunikation

    Därför att

    webbplatsen bar strukturen, men lärandet behövde en plats för det dagliga samtalet och för möten i realtid.

  • Lärloopar med fast struktur

    Därför att

    strukturen skulle bli så igenkännlig att den inte blev ett hinder för att ta till sig innehållet. När formen var bekant kunde uppmärksamheten gå till det som skulle läras.

  • En egen inspelningsstudio

    Därför att

    inspelade föreläsningar är en viktig del av en flexibel distansutbildning, och ljud och bild av låg kvalitet märks direkt för de studerande.

06 - LÖSNINGEN

Vad som byggdes, och för vem

Lösningen hade två lager: lärmiljön som de studerande mötte, och det som behövdes bakom den för att lärare och verksamhet skulle kunna bära utbildningen.

För de studerande: så hängde lärmiljön ihop

Varje del hade en tydlig funktion, och allt utgick från den studerandes lärprocess.

Studerandens lärprocess
  1. orientera sig
  2. ta del av innehåll
  3. kommunicera
  4. genomföra uppgifter

MATERIAL & SAMARBETE

Google Drive

  • gemensamma dokument

  • delat kursmaterial

  • arbetsytor

ÖVERBLICK & NAVIGATION

Google Sites

  • kurser och lärloopar

  • samlad information

  • tydliga lärvägar med färgkoder

FLEXIBELT LÄRANDE

Inspelat material

  • föreläsningar

  • instruktioner

  • repetera i egen takt

MÖTEN & HANDLEDNING

Zoom

  • webinarier

  • individuellt stöd

  • kontakt ansikte mot ansikte

IKT FÖR LÄRANDE

IKT-hörnan

  • återkom i varje lärloop

  • knöt tekniken till yrkesrollen

DAGLIG KOMMUNIKATION

Google Classroom

  • frågor & svar

  • diskussioner

  • aktiviteter & uppgifter

För lärarna: så byggdes stödet runt undervisningen

Strukturerna skulle göra det möjligt för lärarna att undervisa på distans – och att själva arbeta vidare i miljön.

  • Lärarens undervisning
    1. planera kursen
    2. ta fram material
    3. undervisa och följa upp
    4. arbeta vidare på egen hand
  • En mall att fylla

    Kursstrukturen

    • fyra lärloopar per kurs
    • samma uppbyggnad i alla kurser
    • lärarna fyllde med eget innehåll
  • Kommunikation mellan möten

    Gemensam kanal

    • frågor och idéer samlade på ett ställe
    • arbetsro utan ständiga avbrott
    • inga idéer glömdes bort
  • Material och samarbete

    Google Drive

    • gemensam materialbank
    • dela och återanvända material
    • mappar som förklarade sig själva
  • Stöd i vardagen

    Handledning

    • digitala verktyg
    • undervisning på distans
    • stöd direkt i arbetet
  • Inspelning och produktion

    Studion

    • lärarnas föreläsningar spelades in
    • redigering och publicering
    • färdiga videolektioner
  • IKT för undervisning

    IKT-pedagogiska inslag

    • för både lärare och studerande
    • digitala arbetssätt i praktiken

Bakom lärmiljön

För att lärmiljön skulle fungera över tid behövde lärarna stöd och verksamheten en egen produktion.

  • Gemensamma arbetsytor och materialstrukturer i Drive

  • Strukturer för att dela och återanvända material

  • Handledning i digitala verktyg och distanspedagogik

  • IKT-pedagogiska undervisningsinslag

  • en gemensam materialbank för utbildningen på plats och på distans

  • en återkommande kursstruktur som kunde användas för

En egen studio för digital utbildningsproduktion.

  • godkännande och budget från ledningen

  • draperier och mattor för bättre ljud

  • videokamera, mikrofoner och greenscreen

  • rummet iordningställt med hjälp av IT-support och vaktmästare

  • inspelning, redigering och publicering av lärarnas föreläsningar

Resultatet blev videolektioner som de studerande kunde ta del av i sin egen takt

Utbildningsutveckling

Myndighetsansökningar

Systematiskt kvalitetsarbete

Digitala strukturer

Ledningsgruppsarbete

07 – Så såg det ut

Lärloopens delar

Varje kurs delades in i fyra lärloopar. Uppbyggnaden var densamma genom hela utbildningen, medan innehållet skiftade. Varje loop hade en egen färg, både på ikonen som ledde dit och inne i själva loopen. I looparna varvades inspelade föreläsningar med litteratur, fallstudier och möten. IKT-hörnan låg alltid sist.

Delarna varvades i loopen

  • Inspelad föreläsning

    Kan pausas och ses flera gånger.

  • Litteratur och fall

    Teorin kopplas till situationer som de studerande själva mött.

  • Möte och samtal

    Zoom-möten och diskussion i Classroom.

IKT-hörnan avslutade alltid

IKT-hörnan

Ett digitalt moment att använda i yrket, sist i varje loop.

08 – Resultat

Vad arbetet ledde till

  • De studerande hittade rätt

    Att kunna orientera sig var det centrala designproblemet. I kursutvärderingen beskrev många lärvägarna som lätta att hitta i, och de visste var i arbetet de befann sig. De var genomgående nöjda med strukturen och med IKT-uppgifterna, som de kunde använda direkt i arbetslivet. Efter första kursen var 37 av 43 studerande kvar.

  • En gemenskap på distans

    I klasschatten växte en gemenskap fram snabbare än vi hade väntat oss. De studerande ställde frågor, delade lösningar och peppade varandra. De inspelade föreläsningarna gick att pausa och se flera gånger, och flexibiliteten gjorde det möjligt för många att studera vid sidan av arbete och familj.

  • För lärare och organisation

    Att bygga kursen systematiskt blev en kompetensutveckling för alla som var med. Den gemensamma materialbanken, studion och erfarenheterna av omställningen fanns på plats när utbildningen växte till två distansklasser.

Det som inte fungerade lika bra

Att logga in på de nya kontona tog mycket längre tid än väntat, främst för att många blandade ihop sitt privata Google-konto med utbildningens. Under de första veckorna blev ämnesmöten ofta teknikmöten, och både lärare och IKT-ansvarig behövde vara med på alla Zoom-möten. Efter tre månader arbetade nästan alla självständigt. Det var en liten investering för en utbildning på två år.

Gruppmötena på Zoom delade de studerande mest. Några lärde sig mycket av varandra, andra fick ut mer av inspelade föreläsningar och egna studier. Någon tyckte att det var svårt att komma till tals på ett andraspråk. Flera saknade också ett eget forum för frågor som de inte ville ställa inför hela gruppen.

”Enkla, tydliga, konkreta, lagom svåra, och man hade tid för att förbereda sig inför examinationen.”

Studerande, om examinationsuppgifterna i kursutvärderingen
09 – Analysen

Utvecklingsarbetet som akademiskt case

Hösten 2018 läste jag kursen Kompetens, lärande och IKT i arbetslivet (7,5 hp, avancerad nivå). Som examination analyserade jag den pågående omställningen av utbildningen. Jag granskade inte bara lärmiljön utan hela förändringsprocessen ur tre perspektiv:

  • Ledning och organisation

  • Arbetstagare och samarbete

  • Studerande och lärande

Utifrån forskning om nätbaserat lärande, organisatoriskt lärande, teknikanvändning och virtuell kompetensutveckling (Virtual Human Resource Development) formulerade jag sedan förbättringsförslag för verksamheten.

Det praktiska utvecklingsarbetet och den akademiska analysen pågick samtidigt och påverkade varandra.

10 – Lärdomar

Vad arbetet lärde mig

  1. En ny utbildningsform kräver mer än en ny plattform

    Tekniken var sällan det svåra. Motståndet låg i tid, resurser, ansvarsfördelning och kommunikation. Arbetssätt, material och organisation behöver förändras tillsammans med tekniken – en digital omställning är i första hand en organisatorisk förändring.

  2. Kunskap kan inte bara lagras – den måste delas

    Att skicka material mellan lärare räckte inte. Utan gemensamma samtal om innehållet uppstod missförstånd som kostade mycket tid. En materialbank fungerar först när det finns ett socialt sammanhang runt den.

  3. Digital kompetens får inte bli en persons ansvar

    Om kompetensen bara finns hos den som är IKT-ansvarig skiljs undervisning och teknik åt. Lärarna behöver stöd inne i sin egen arbetssituation, inte bara vid enstaka utbildningsdagar.

  4. Stöd i början är en investering

    De första veckornas intensiva tekniska stöd var inte ett misslyckande. Det var det som gjorde att de studerande sedan kunde arbeta självständigt i två år.

11 – Nästa steg

Vad analysen ledde till

Analysen ledde till konkreta förbättringsförslag, och flera av dem genomfördes:

  • En gemensam kanal för kommunikation mellan mötena, så att idéer och frågor samlades på ett ställe

  • Materialstrukturer i Drive som nya lärare kunde förstå utan introduktion

  • Ett eget forum för studerande som ville ställa frågor enskilt – något flera hade saknat

Om jag gjorde det i dag

Jag skulle börja med en helhetsanalys av behov och resurser innan antagningen öppnar, och tydliggöra vem som äger vad. Jag skulle också bygga in lärarnas kompetensutveckling i omställningen från början, i stället för att låta den ske vid sidan av. Samma tanke ligger i dag bakom de gemensamma kursmallarna och lärarstödet i verksamhetens korta YH-utbildningar – i samma yrkeshögskola, som numera heter Talenti.

Uppdraget lade grunden för mitt fortsatta arbete med Learning Design, digitala lärmiljöer, distans- och hybridutbildning, multimodalitet och lärares kompetensutveckling.