IKT-utveckling på YH-program
En sammanhängande digital lärmiljö för YH-utbildningen Studiehandledare på modersmål med IKT-inriktning.
En utbildning som tidigare gavs på plats skulle också ges på distans, samtidigt som nya kursplaner, en ny lärplattform och ett IKT-spår infördes genom hela utbildningen.
Jag byggde den digitala lärmiljön, samordnade uppbyggnaden av en inspelningsstudio och stöttade lärarna i att undervisa på distans.
En utbildning skulle byggas om medan den pågick
Yrkeshögskolan hade haft utbildningen på plats i två år. Hösten 2018 förändrades flera grundförutsättningar samtidigt.
Det handlade därför inte om att bara lägga befintligt material på nätet. Undervisningen behövde organiseras på ett nytt sätt – och den digitala miljön behövde bära mycket av det som i ett klassrum kan lösas genom lärarens närvaro.
Mycket nytt på samma gång
Distans
Utbildningen skulle också ges på distans.
Nya kursplaner
Ett IKT-spår infördes genom hela utbildningen.
Ny lärplattform
Fronter byttes mot G Suite for Education, idag Google Workspace.
Egna konton
Varje studerande fick ett eget konto.
Att flytta en utbildning till distans handlar inte om att lägga upp samma material på nätet. Undervisning på plats och undervisning på distans fungerar på olika sätt.
I klassrummet kan läraren förklara, justera och fånga upp problem från dag till dag. På distans måste mer av den orienteringen finnas inbyggd i själva lärmiljön.
Det här blev utgångspunkten
På distans behöver lärmiljön göra det mesta av det arbetet själv. Den blir utbildningens nav.
Från klassrum till digital utbildningsmiljö
Distansutbildningen byggdes samtidigt som den genomfördes. Det gjorde att struktur, teknik, pedagogik och lärarstöd behövde utvecklas parallellt.
Här kan en riktig bild från verksamheten ge besökaren en konkret känsla av miljön bakom caset.
Vad lärmiljön behövde klara
De studerande behövde kunna förstå utan att fråga en lärare varje gång:
De studerande var vuxna i olika livssituationer. Många arbetade redan som studiehandledare eller elevassistenter, andra hade yrkes- eller universitetsutbildning från sina tidigare hemländer.
Deras vana vid digitala verktyg skilde sig mycket åt, och flera studerade på ett andraspråk.
Tekniken var dessutom inte bara ett medel. Efter utbildningen skulle de studerande själva använda digitala verktyg med nyanlända elever ute på skolor.
Målgruppen gjorde uppdraget dubbelt
Lärmiljön behövde fungera för lärandet och samtidigt vara en del av det de studerande skulle lära sig.
Förutsättningarna
Tid och resurser för omställningen var från början för lågt beräknade, planeringen startade sent och de som byggde utbildningen arbetade också i andra verksamheter. Distansutbildningen byggdes till stor del samtidigt som den genomfördes.
I gränslandet mellan pedagogik, teknik och organisation
Jag ansvarade för utbildningens digitala struktur och IKT-utveckling.
- byggde kursmiljöerna
- strukturerade lärvägar och material
- utvecklade ytor för kommunikation
- stöttade lärare och studerande i den digitala miljön
- producerade digitalt undervisningsmaterial.
Samarbete
Jag arbetade nära kursansvarig lärare på distansutbildningen och tillsammans med utbildningsledning och IT-support.
Från beslut till färdiga videolektioner
Arbetet med inspelningsstudion samordnade jag.
Beslut
Ledningen godkände att studion skulle byggas och avsatte pengar till inköpen.
Inköp
Jag valde och beställde videokamera, mikrofoner, greenscreen, draperier och mattor för bättre ljud.
Rummet
IT-support och vaktmästare hjälpte till att ställa i ordning rummet.
Inspelning
Jag spelade in lärarnas föreläsningar, redigerade dem och publicerade dem för de studerande.
En egen studio för digital utbildningsproduktion
För att lärmiljön skulle fungera över tid behövde lärarna stöd och verksamheten en egen produktion.
Studion gjorde det möjligt att producera videolektioner som de studerande kunde ta del av i sin egen takt.
Pedagogiken först, tekniken sedan
Frågan var inte vilka digitala verktyg vi hade, utan hur utbildningen behövde fungera för att studerande och lärare skulle kunna arbeta på distans.
Pedagogiken först
Först behövde vi bestämma hur undervisningen skulle organiseras pedagogiskt.
Tekniken sedan
Sedan valde och formade jag tekniken efter de behov vi hade identifierat.
Det pedagogiska upplägget byggde på forskning om nätbaserad utbildning, framför allt Stefan Hrastinskis sociala perspektiv på lärande.
Kommunikation, deltagande, samarbete och gemenskap behöver uppmuntras aktivt på distans. Lärandet sker när de studerande sätter in kunskapen i meningsfulla sammanhang och gör den till sin egen.
Uppdraget pågick parallellt med mina universitetsstudier i IKT, digital didaktik och nätbaserat lärande. Det gjorde att jag hela tiden kunde pröva forskning och teori mot praktiken, och praktiken mot teorin.
Utgå från utbildningens och användarnas behov, skapa en tydlig pedagogisk struktur och välj sedan den teknik som stödjer den.
Fyra principer som styrde arbetet
Principerna formulerades under arbetet. Jag använder dem fortfarande när jag bygger lärmiljöer och utbildningar.
Strukturen får aldrig bli ett hinder
Den som studerar på distans ska lägga sin energi på innehållet, inte på att förstå hur lärmiljön fungerar.
I praktiken
Alla lärloopar fick samma uppbyggnad och varje loop fick en egen färg. De studerande kunde alltid se var de befann sig.
Tekniken är både verktyg och innehåll
När yrket kräver digital kompetens ska lärmiljön också träna den.
I praktiken
Varje lärloop avslutades med en IKT-hörna. De studerande byggde också egna webbplatser där deras examinationer samlades som en personlig portfolio.
Lärarna ska kunna äga strukturen själva
En digital lärmiljö som bara den som byggt den förstår är sårbar.
I praktiken
Jag byggde strukturer för hur lärarna kunde organisera, dela och återanvända material och handledde dem tills de kunde arbeta vidare på egen hand.
Kommunikation och gemenskap ska byggas in
På distans uppstår gemenskap inte av sig själv. Den behöver ha en plats i designen.
I praktiken
Classroom blev en daglig kanal där de studerande ställde frågor, delade tips och peppade varandra. Zoom gav möten ansikte mot ansikte.
Därför valdes lösningarna
Google Workspace for Education
Google Sites som nav
Classroom och Zoom
Lärloopar med fast struktur
En egen inspelningsstudio
Två lager – en sammanhängande utbildning
Lösningen hade två lager: lärmiljön som de studerande mötte och det som behövdes bakom den för att lärare och verksamhet skulle kunna bära utbildningen.
Så hängde lärmiljön ihop
Varje del hade en tydlig funktion, och allt utgick från den studerandes lärprocess.
Google Sites
Kurser och lärloopar, samlad information och tydliga lärvägar.
Google Drive
Gemensamma dokument, delat kursmaterial och arbetsytor.
Studerandens lärprocess
- orientera sig
- ta del av innehåll
- kommunicera
- genomföra uppgifter
Google Classroom
Frågor och svar, diskussioner, aktiviteter och uppgifter.
Zoom
Webbinarier, individuellt stöd och kontakt ansikte mot ansikte.
IKT-hörnan
Återkom i varje lärloop och knöt tekniken till yrkesrollen.
Stödet runt undervisningen
Strukturerna skulle göra det möjligt för lärarna att undervisa på distans – och att själva arbeta vidare i miljön.
Kursstrukturen
Fyra lärloopar per kurs och samma uppbyggnad i alla kurser.
Google Drive
Gemensam materialbank och struktur för att återanvända material.
Studion
Inspelning, redigering och publicering av lärarnas föreläsningar.
Lärarens undervisning
- planera kursen
- ta fram material
- undervisa och följa upp
- arbeta vidare på egen hand
Gemensam kanal
Frågor och idéer samlades på ett ställe.
Handledning
Digitala verktyg, distansundervisning och stöd direkt i arbetet.
IKT-pedagogiska inslag
Digitala arbetssätt för både lärare och studerande.
Lärloopens delar
Varje kurs delades in i fyra lärloopar. Uppbyggnaden var densamma genom hela utbildningen, medan innehållet skiftade.
I looparna varvades inspelade föreläsningar med litteratur, fallstudier och möten. IKT-hörnan låg alltid sist.
Inspelad föreläsning
Kan pausas och ses flera gånger.
Litteratur och fall
Teorin kopplas till situationer som de studerande själva mött.
Möte och samtal
Zoom-möten och diskussion i Classroom.
IKT-hörnan
Ett digitalt moment att använda i yrket, sist i varje loop.
Här bör besökaren få se den faktiska lärmiljön
En skärmbild från Google Sites, en lärloop eller studenternas digitala miljö gör det lättare att förstå vad strukturen faktiskt innebar.
Det här blir en viktig visuell paus före resultaten.
Vad arbetet ledde till
De studerande hittade rätt
Att kunna orientera sig var det centrala designproblemet. I kursutvärderingen beskrev många lärvägarna som lätta att hitta i och de visste var i arbetet de befann sig.
De var genomgående nöjda med strukturen och med IKT-uppgifterna som de kunde använda direkt i arbetslivet.
En gemenskap på distans
I klasschatten växte en gemenskap fram snabbare än vi hade väntat oss. De studerande ställde frågor, delade lösningar och peppade varandra.
Inspelade föreläsningar kunde pausas och ses flera gånger, vilket gav flexibilitet för studier vid sidan av arbete och familj.
För lärare och organisation
Att bygga kursen systematiskt blev en kompetensutveckling för alla som var med.
Den gemensamma materialbanken, studion och erfarenheterna av omställningen fanns på plats när utbildningen växte till två distansklasser.
Det som inte fungerade lika bra
Att logga in på de nya kontona tog mycket längre tid än väntat, framför allt då många blandade ihop sitt privata Google-konto med utbildningens.
Under de första veckorna blev ämnesmöten ofta teknikmöten, och både lärare och IKT-ansvarig behövde vara med på alla Zoom-möten. Efter tre månader arbetade nästan alla självständigt.
Gruppmötena på Zoom delade de studerande mest. Några lärde sig mycket av varandra, andra fick ut mer av inspelade föreläsningar och egna studier. Någon tyckte att det var svårt att komma till tals på ett andraspråk.
Flera saknade också ett eget forum för frågor som de inte ville ställa inför hela gruppen.
“Enkla, tydliga, konkreta, lagom svåra, och man hade tid för att förbereda sig inför examinationen.” Studerande, om examinationsuppgifterna i kursutvärderingen
Utvecklingsarbetet som akademiskt case
Hösten 2018 läste jag kursen Kompetens, lärande och IKT i arbetslivet (7,5 hp, avancerad nivå).
Som examination analyserade jag den pågående omställningen av utbildningen. Jag granskade inte bara lärmiljön utan hela förändringsprocessen ur tre perspektiv:
Utifrån forskning om nätbaserat lärande, organisatoriskt lärande, teknikanvändning och virtuell kompetensutveckling (Virtual Human Resource Development) formulerade jag sedan förbättringsförslag för verksamheten.
Det praktiska utvecklingsarbetet och den akademiska analysen pågick samtidigt och påverkade varandra.
Vad arbetet lärde mig
En ny utbildningsform kräver mer än en ny plattform
Tekniken var sällan det svåra. Motståndet låg i tid, resurser, ansvarsfördelning och kommunikation.
Arbetsätt, material och organisation behöver förändras tillsammans med tekniken – en digital omställning är i första hand en organisatorisk förändring.
Kunskap kan inte bara lagras – den måste delas
Att skicka material mellan lärare räckte inte. Utan gemensamma samtal om innehållet uppstod missförstånd som kostade mycket tid.
En materialbank fungerar först när det finns ett socialt sammanhang runt den.
Digital kompetens får inte bli en persons ansvar
Om kompetensen bara finns hos den som är IKT-ansvarig skiljs undervisning och teknik åt.
Lärarna behöver stöd inne i sin egen arbetssituation, inte bara vid enstaka utbildningsdagar.
Stöd i början är en investering
De första veckornas intensiva tekniska stöd var inte ett misslyckande. Det var det som gjorde att de studerande sedan kunde arbeta självständigt i två år.
Vad analysen ledde till
Analysen ledde till konkreta förbättringsförslag, och flera av dem genomfördes.
Jag skulle börja med en helhetsanalys av behov och resurser innan antagningen öppnar och tydliggöra vem som äger vad.
Jag skulle också bygga in lärarnas kompetensutveckling i omställningen från början, i stället för att låta den ske vid sidan av.
Samma tanke ligger idag bakom de gemensamma kursmallarna och lärarstödet i verksamhetens korta YH-utbildningar.
Ett tidigt utvecklingsarbete som fortfarande präglar hur jag arbetar
Uppdraget blev en praktisk grund för mitt fortsatta arbete med Learning Design, digitala lärmiljöer, distans- och hybridutbildning, multimodalitet och lärares kompetensutveckling.
Teknik som stödjer den.
Kompetens som stannar i organisationen.