Fallbeskrivning · Pedagogik, AI & digitalisering

Hybridundervisning

Från teknik till pedagogisk praktik

Fem kommuner i Norra Bohuslän hade investerat i hybridklassrum, men tekniken användes inte fullt ut. Jag utvecklade och ledde en forskningsbaserad kompetensutveckling där lärarna gjorde tekniken pedagogiskt användbar i sina egna kurser. Upplägget användes sedan även i Vux Värmland.

Det här fallet visar hur jag omsätter min egen forskningsbaserade modell, TPACK Agency, i verksamhetsnära kompetensutveckling – och vad som krävs för att förändringen ska få fäste i organisationen.
  • Kompetensutveckling
  • Distans- och hybridundervisning
  • Digital didaktik
  • Learning Design / utbildningsdesign
  • TPACK Agency
Roll
Extern utbildare och utbildningsutvecklare
Period
Norra Bohuslän 2023 · Vux Värmland 2024
Organisation
Hybridundervisning – Flexibla lärmiljöer genom samverkan i Norra Bohuslän och Vux Värmland
Målgrupp
Lärare i kommunal vuxenutbildning

Omfattning

9

kommuner i två regioner: fem i Norra Bohuslän och fyra i Vux Värmland

2

uppdrag med samma grundupplägg, 2023 och 2024

5

träffar i vardera uppdraget

Behovet och utmaningen

Tekniken fanns på plats – men inte den pedagogiska bryggan

De fem kommunerna i Norra Bohuslän hade investerat i teknik och hybridklassrum. Målet var att samordna undervisning, skapa mer flexibla utbildningsformer och bygga ekonomiskt hållbara utbildningsgrupper.

Teknikutbildningar var redan genomförda, men hybridmiljöerna användes ändå inte fullt ut. Det saknades en pedagogisk brygga mellan teknik, undervisning och lärande.

Det som behövdes var därför inte ännu en teknikutbildning, utan kompetensutveckling där lärarna utgick från sina egna kurser och där förändringen förankrades i organisationen.

”Hybridundervisning fungerar inte bara för att teknik finns tillgänglig. Den behöver byggas in i undervisningens struktur, kommunikation och vardagliga arbetssätt.”

Min roll och mitt ansvar

Jag ägde kompetensutvecklingen – verksamheterna ägde förändringen

Min roll var att göra den tekniska investeringen pedagogiskt användbar och skapa en process som kunde leva vidare efter själva utbildningsinsatsen.

Det jag ägde

Kompetensutvecklingen

Upplägg, innehåll och material för de fem träffarna i vardera uppdraget.

Det jag gjorde själv

Träffar, modell och materialbank

Jag höll träffarna, vidareutvecklade TPACK Agency till ett praktiskt arbetssätt och byggde en materialbank i Microsoft Teams i båda uppdragen.

Tillsammans med andra

Förankring och genomförande

Beställarnas projektledning och ledning ägde projekten och implementeringen. Deltagarna utvecklade sina egna kurser och gav varandra återkoppling.

Min analys och approach

Problemet var inte tekniken, utan kopplingen till undervisningen

Min bedömning var att lärarna behövde utveckla sin undervisning, inte bara höra om hur den kunde utvecklas. Kompetensutvecklingen byggdes därför som en utvecklingsprocess, inte som en serie föreläsningar.

Som analysverktyg använde jag TPACK Agency, en modell som jag utvecklade i mitt examensarbete och här omsatte i ett praktiskt arbetssätt. Modellen hjälper lärare att se sambandet mellan undervisningens innehåll, pedagogiska val, digital teknik och de organisatoriska förutsättningarna i den egna verksamheten.

Som grund användes också forskning om nät- och hybridbaserat lärande och metodstöd inom digital didaktik.

Principer

Principer jag tog med mig

Behovet först

Börja i verksamhetens behov, inte i lösningen.

I uppdragen Utgångspunkten var att hybridklassrummen inte användes fullt ut – inte att det behövdes mer teknik.

Pedagogik före teknik

Pedagogiken först, tekniken sedan.

I uppdragen Deltagarna utgick från sin undervisning och använde tekniken utifrån den.

Fortsatt utveckling

Utvecklingen fortsätter efter implementeringen.

I uppdragen Materialbanken fanns kvar efter träffarna, och modellen vidareutvecklades mellan uppdragen.

Tydligt ägarskap

Varje uppgift behöver en ansvarig.

I uppdragen Förändringen behövde förankras hos ledning, projektledning och de lärare som skulle genomföra den.

Metod- och designval

Därför valdes lösningarna

TPACK Agency som analysverktyg

Valdes därför att hybridundervisning behöver analyseras som ett samspel mellan innehåll, pedagogik, teknik och organisation – inte som en teknisk lösning.

Utvecklingsarbete i egna kurser

Valdes därför att deltagarna behövde pröva nya arbetssätt i sin egen undervisning och ta med erfarenheterna tillbaka till gruppen.

Materialbank i Teams

Valdes därför att stödet skulle finnas samlat och vara tillgängligt mellan träffarna och efter uppdraget.

Genomförandet

Fem träffar – och utvecklingsarbete däremellan

Så arbetade jag

I vardera uppdraget höll jag fem träffar som kombinerade teori, pedagogisk design, handledning och kollegialt lärande. Mellan träffarna arbetade deltagarna i en återkommande utvecklingscykel:

  1. Uppgift i den egna kursen

    Deltagarna utvecklade en del av sin kurs eller lärmiljö.

  2. Presentation

    Resultatet presenterades för gruppen vid nästa träff.

  3. Kollegial återkoppling

    Gruppen gav respons utifrån sina egna erfarenheter.

  4. Reflektion

    Deltagarna analyserade vad som fungerade och varför.

  5. Nästa utvecklingssteg

    Reflektionen blev utgångspunkt för nästa uppgift.

Cykeln upprepades mellan varje träff. Kompetensutvecklingen blev därmed ett utvecklingsarbete i deltagarnas egen undervisning.

Det här utvecklade jag

Upplägget med fem träffar

Fem träffar och en utvecklingscykel mellan dem, som användes i båda uppdragen.

TPACK Agency som arbetssätt

Modellen från examensarbetet omsatt i handledning, utvecklingsuppgifter och reflektionsfrågor.

Handledningsmaterial

Modeller, instruktioner, arbetsmaterial och exempel som stöd för deltagarnas utvecklingsarbete.

Materialbank i Microsoft Teams

Byggdes i båda uppdragen och vidareutvecklades utifrån deltagarnas frågor, erfarenheter och exempel.

Plats för arbetsprov: skärmbild från materialbanken i Teams eller ett utdrag ur handledningsmaterialet.

Arbetsprov Materialbanken i Microsoft Teams.

Resultatet

Upplägget fick fortsättning – förankringen påverkade genomslaget

Dokumenterat utfall

Modellen rekommenderades och användes igen

  • Projektledaren i Norra Bohuslän rekommenderade modellen vidare. Den användes sedan i ett motsvarande uppdrag inom Vux Värmland.
  • Deltagarna utvecklade och prövade nya arbetssätt i sina egna kurser och lärmiljöer, och presenterade resultaten för gruppen.

Observerat

Närhet och uppföljning påverkade genomslaget

Implementeringen fick bättre fäste där arbetet låg nära lärarna och uppföljningen var tät.

Norra Bohuslän Nära kontakt med lärarna och tät uppföljning.
Vux Värmland Längre kommunikationsvägar, vilket gjorde förankringen svårare.

Lärdomar

Hållbar hybridundervisning kräver både pedagogisk design och organisatoriskt ägarskap

  1. Undervisning utvecklas genom att prövas

    Förändring blir konkret först när den prövas i verklig undervisning och bearbetas tillsammans med kollegor.

  2. Teknik och material räcker inte i sig

    Teknik, utbildningsmaterial och enskilda träffar är inte tillräckligt för att hybridundervisning ska bli hållbar.

  3. Förankringen behöver byggas in från början

    Förändringen behöver förankras lokalt, genom tydlig dialog mellan ledning, projektledning och de lärare som ska genomföra den.

Utforska vidare

Relaterad kompetens

Fallet hör till kompetensområdet Pedagogik, AI & digitalisering. Samma grundidé – pedagogiken först, tekniken sedan – finns i fallet om IKT-utveckling på YH-program, och modellen beskrivs närmare på sidan om TPACK Agency.

Pedagogiken först.
Utveckling i den egna praktiken.
Förankring som gör förändringen hållbar.